Vill Sverige ha riktiga jobb eller ska vi ”leka affär”?

Att kalla frågan om rättvis moms på mat för ett hamburgerkrig visar på vilket värde en av Sveriges basnäringar har i media och för den rödgröna politiken. Inget värde alls. Jag läser en artikel i Sydsvenskan idag där man har rubriken ”Valet kan avgöras av hamburgerjobben”. Artikeln gör mig rasande arg då den visar på en väldig felaktig bild av restaurangnäringen. Men det är bara en av flera artiklar och uttalanden under det senaste året.

Sedan momsen sänktes har 10.000 jobb tillkommit i branschen, 4000 kan direkt hänföras till sänkningen av matmomsen. 10.000 jobb i restaurangvärlden är alltså inte värt lika mycket som i den offentliga sektorn? Vad man glömmer att berätta är att de 10.000 jobben ges till människor av kött och blod, som betalar skatt som går till välfärden så vi kan betala för de där 10.000 lärarna eller sjuksköterskorna. Hur ska vi annars få pengar för det? De regnar ju knappast från himlen.

Det gör mig rasande när media och politiker kallar lika moms på lika mat för ett branschstöd eller ännu värre ett branschbidrag. Hur kan man motivera att en sallad som tillverkas i mitt restaurangkök ska beskattas 13% mer än salladen som tillverkas i ICA-köket? Hur kan svenska folket blir så lurade om att det handlar om något annat än straffbeskattning för att restaurangen står för personalen som dukar fram salladen, tallrikar, bestick, dukar, servetter, toaletter, disk, värme, försäkringar, el och vatten samt en lokal, ett bord och en stol att sitta på? Stöd? Bidrag? Något sådant har inte kommit mig tillhanda iallafall. De som bidrar är väl ändå vi företagare som driver verksamheter, satsar vår tid och våra pengar och bygger upp företag där människor får riktiga jobb. Inga politiskt fabricerade garantijobb, ungefär som när man var liten och lekte affär i kompisens källare. Det var ju inte på riktigt.

Diskussionen borde handla om något helt annat. Samma skatt på likadana produkter.

Jag saknar de rödgrönas diskussion om moms i andra branscher. Var är diskussionen om ”branschstödet” till livsmedelsbranschen, resebranschen, bokbranschen eller kulturbranschen?

Alla restauranger är inte stora hamburgerkedjor som ligger på torget inne i stan eller längs E4:an där bilturisterna snabbt kommer, äter och åker. Nej de allra flesta är småföretag med få anställda, ofta säsongsberoende, ofta utanför storstäderna där kundtillströmningen är ryckig. De allra flesta är inte heller hamburgerrestauranger, det är en fantastisk variation på utbud av olika typer av matlagning och service. Kanske att ni som propagerar för en höjning av momsen på restaurangmat samt arbetsgivaravgiften skulle ta er en funderare på hur hade det sett ut om dessa reformer inte införts. Fundera på hur många verksamheter som i den globala lågkonjunkturen gått under och dragit med sig både personal och skulder som hela samhället förlorar på. Fundera även på om inte de 10.000 jobben som tillkommit i branschen sedan momssänkningen istället hade varit många, många tusen jobb färre utan reformerna. Fundera också på hur det kommer sig att restaurangnäringen och besöksnäringen som skapar jobb till många, framförallt unga och utlandsfödda har tillväxt under en lågkonjunktur.

Jag hör ofta argumentet: Men det fanns ju restauranger innan momssänkningen också. Om ni har så dålig affärsidé så då är det väl bara att klappa igen!

Båda argumenten är rätt. Det fanns restauranger innan också. De gick på knä med en snittnettovinst under 1%. Fusket var enormt för att överhuvudtaget klara sig för en del, något som slog ut de seriösa verksamheterna. Personal fick svart lön. Detta har minskat betydligt. Men är det det ni vill ha åter?

Affärsidén då? Det kanske inte är den det är fel på men däremot förutsättningarna för att driva en seriös verksamhet med tillväxt och jobbskapande. Och ja, det är sant, många kanske ser sig nödgade att klappa igen när beskattningen blir för hög, för det finns väl ingen tes i världen som kan stå för att högre beskattning ger fler jobb. Är det det ni vill ha? Tomma, övergivna lokaler längs med vägarna.

Fast det är klart, media och de rödgröna partierna i oppositionen har ju en klar uppfattning om att inget av detta kommer att hända, vi kommer anställa som aldrig förr eftersom vi fanns innan momssänkningen och den globala lågkonjunkturen. Ni vet ju hur det är att driva dessa verksamheter, eller hur? Men det spelar väl egentligen ingen roll då arbete i vår bransch är betydelselöst.

Annonser

6 thoughts on “Vill Sverige ha riktiga jobb eller ska vi ”leka affär”?

  1. Jeanette Bohman har på ett mycket upplysande sätt beskrivit den effekt som en dubblerad matmoms skulle få för krognäringen. Jag hade själv filat på ett debattinlägg som jag var på väg att skicka och läser man båda så skulle man tro att Jeanette och jag synkroniserat varandra innan vi satte oss vid tangentbordet. Men så är ju inte fallet. Vi känner över huvudtaget inte varandra, men vad vi skriver visar att vi är ”på riktigt”, att vår verklighet är ”på riktigt” och att de mörka moln som skymtar i horisonten är, för hela vår bransch, är mycket oroande…också det ”på riktigt”.
    Här nedan har jag kopierat in mina tankar
    ____________________________________

    Öppet brev gällande restaurangmomsen

    Jag vill börja med att tydliggöra en sak. Det som allmänt kallats sänkning av restaurangmomsen och som starkt ifrågasatts av oppositionen är egentligen en justering av moms på den försäljning som omfattar mat producerad på restaurang. Denna justering såg till att restaurangerna äntligen fick betala samma momssats som alla andra typer av företag som idkar ngn form av försäljning av just mat, nämligen 12%. Krogarna har även därefter fortsatt att betala full moms på all sin övriga försäljning, typ alkohol, entreer, uthyrning av utensilier eller personal osv.
    Därför är uttrycket sänkning av restaurangmomsen helt missvisande.
    Nu till kärnfrågan:
    Magdalena Andersson, Stefan Löfvén, Jimmy Åkesson (!!)m.fl. anser att sänkningen av den s.k restaurangmomsen är att betraktas som en ineffektiv åtgärd som inte skapat jobb i paritet med dess kostnad. Man lutar sig då på utredningar som påstår sig kunnat ha mätt detta och man har basunerat ut hur mycket annat som skulle kunna finansieras med de medel som man skulle få in via ett återinförande av dubbel matmoms för restaurangnäringen.
    Det är nu ingen enkel uppgift, att som enkel krögare gå in i en debatt, skriftligen eller muntligen, mot politiker som är proffs på retorik. En politiker är ju drillad till att skapa sig argument genom att vinkla en utredning på sådant sätt att tydandet av densamma passar den egna strategin. Strategin är ju naturligtvis att underminera och förkasta åtgärder som vidtagits av de politiska motståndarna och då måste man ju göra och säga tvärtom.
    Detta oavsett om åtgärden i frågan skulle rentav vara bra, ty åtgärdens egentliga effekt är ju av sekundär betydelse. Det alldeles primära är ju det egna syftet, dvs enkom att framställa den politiska motpolen som inkompetent och slösaktig.
    Kan det verkligen vara så? Tja, vad gäller den här specifika frågan så var det faktiskt en gubbe som heter Bengt Westerberg (FP) som såg till att krogarna drabbades av den dubbla matmomsen. Det medförde att såväl Mona Sahlin och även Gudrun Schyman öppet ansåg att en sänkning av densamma borde vara på sin plats. Men sen så kom nuvarande regering och ”stal idén” och då måste ju nuvarande opposition, uppenbarligen anpassa sitt tyckande därefter.
    Lite ping-pong över det hela, eller hur?
    Sarkastiskt skulle man kunna säga att restaurangnäringen begår idag ett stort misstag, när man försöker övertyga oppositionen om det oerhört viktiga i att behålla moms på mat på en och samma nivå för alla typer av verksamheter som hanterar livsmedel….Man skulle istället bearbetat regeringen så att DEN skulle haft som vallöfte en återgång till dubbel matmoms på krogarna. Då skulle förmodligen oppositionen använt sig av de andra utredningarna, de som visar att en enhetlig matmoms hos alla utövare är en mycket positiv sak och då ta in DEN tanken i sitt valmanifest. Vi krögare skulle då kunna med ro läsa nuvarande opinionssiffror och inte behöva genomlida de sömnlösa nätterna som nu är resultatet av ngt som vi betraktar som ett hot mot vår branschs välbefinnande.

    Men varför är detta så viktigt för oss? Varför är vi så skrämda?
    Jag skall nu försöka förklara vår verklighet och varför detta ÄR så viktigt.
    En fördubblad nivå på matmoms drabbar INTE hela krognäringen. Den drabbar inte de krogar som är nöjesinriktade, vars huvudsakliga del av konceptet består av bar och entré försäljning. Den drabbar enkom de krogar som bygger sitt koncept på förädling av matråvaror, dvs lagning av mat. Denna förädling är mycket kostsam. Arbetstimmar, utrustning, hygien, miljö….listan är mycket lång. Avansen för ett sunt restaurangföretag ligger kring 5%.
    Exempel: Omsättning 15-16mkr = vinst ca 750.000tkr
    Om företagets matrelaterade del av försäljningen uppgår till 70% ( så är det exempelvis på vår krog) så innebär dubblerad matmoms en merkostnad om 1.3000.000tkr och ”simsalabim”!! Plötsligt och magiskt blev ett sunt företag ett förlustbolag!! Man behöver INTE vara Nobelpristagare för att förstå detta!
    Men…höj priserna då!! Visst, men det är här som vi har det stora problemet. Verkligheten är nämligen inte lika distinkt matematisk som en pappersprodukt producerad av en utredare och vinklad av en politiker. Dessa personer, som aldrig levt i vår verklighet, de har bara betraktat oss utifrån. Jag utmanar vem helst av dem att gå med mig i 6 månader och jag kan slå vad att därefter tar vederbörande en 6 månaders ( förmodligen mycket välbetald ☺ ) tjänsteledighet för att försöka bli sig själv igen.
    Höjda priser betyder nämligen inte automatiskt höjda intäkter i motsvarande grad. Likaså betyder inte heller dubbla omsättningsskatter dubbla skatteintäkter med matematik. Allt avgörs av kundens priskänslighet och dennes behov av viss tjänst eller produkt.
    Äter man lunch ute 5 ggr i veckan idag, så kanske det i stället blir 3-4 vid en radikal prishöjning. Försäljningen minskar, tänkta momsintäkter uteblir och arbetstillfällen försvinner. Inte heller för att förstå detta krävs det ngt Nobelpris.

    Men, att ha sänkt matmomsen för restaurangerna så att den hamnat på samma nivå som den är för övrig mathandel är ju branschstöd, argumenterar Magdalena Andersson. Nej, säger jag det är en rättvisa!!
    Moms på en träbit skall vara densamma oavsett om träbiten säljs i en trävaruhandel eller på en bensinmack. Därför skall också en köttbulle ha samma moms, oavsett var den säljs. Tänk er Magdalena Anderssons handväska eller Löfvens kavaj. 5.000 spänn på NK, men ”bara” 4.500 om dom köper den på Konsum för att där är momsen lägre…..Hur tänker man??

    Men våra utredningar visar tydligt att justeringen av matmomsen till enhetlig nivå för alla nischer inom den matrelaterade sektorn har kostat mycket pengar och inte skapat de merjobb som var ursäkten för åtgärden, säger Löfvén och Andersson.
    Frånsett att det finns andra utredningar som visar tvärtom så måste vi då komma ihåg följande:

    Innan, när restaurangnäringen betalade dubbel matmoms än andra aktörer inom livsmedelsektorn, så hade branschen enorma svårigheter. På bondsvenska: ” skiten hade jäkligt svårt att gå runt”, om man skötte det seriöst, vill säga. Ingen utredning visar vad situationen skulle ha varit om man hade fortsatt på det spåret. Hur många som hade slagit igen och hur många arbetsplatser som då hade gått förlorade. Den ”gråzon” som många småkrogar och caféer tvingades leva i var föranledd av att duken räckte helt enkelt inte till för att täcka hela bordet. Det sundaste som hänt branschen har varit införande av godkända kassaregister och av inloggningsböckerna i kombination med införande av en enhetlig och, genom det, rättvis momsnivå. Alla krögare som i grund och botten ville göra ett hederligt arbete fick nu också förutsättningar för detta och branschen har sedan dess både sanerats och gått starkt framåt.

    Vad är då branschstöd? Branschstöd är när en sektor får en lägre moms på en tjänst eller vara samtidigt som en annan sektor som säljer samma tjänst eller vara lyder under en högre skattesats. Dvs dubblar man nu momsen på mat för restaurangen så ger man branschstöd till Ica, Konsum och till alla som saluför sin mat bara för avhämtning. Det är då det blir orättvist . Köper du en pannbiff på krogen och äter den inom krogens område=dubbel matmoms. Äter du den 50 cm därifrån, dvs på andra sidan av uteserveringens staket=vanlig matmoms. Då blir det inte bara orättvist, men också satans löjligt!

    Sedan är det i sig inte orättvist med en differentierad moms för olika branscher. Så har vi det redan. Dom flesta betalar en momssats om 25%, men hotell har lägre, böcker beskattas lägre, utgiveri beskattas lägre, Ica och Konsum likaså ☺, banker betalar ingenting, etc etc.
    Varför är då detta inte orättvist (bankerna undantaget ☺)?
    Därför att olika branscher har olika förutsättningar. En klok politiker förstår detta. En klok politiker ser till att en bransch har skäliga villkor att arbeta efter, utifrån just dess förutsättningar. Då kan en klok politiker ställa rigorösa krav på att alla regelverk efterlevs och förvänta sig att flertalet också håller sig inom ramen av nämnda regelverk
    ( skrev dom flesta, eftersom det ju tyvärr alltid finns dom som är giriga och inte respekterar regelverk hur rättvisa de än må vara, men dom skall då jagas! !) .

    Tyvärr så tror jag nu inte att denna inlaga kommer att påverka, även om berörda politiker skulle läsa den. De kommer att ånga på, drivna av en enda sak: Göra och tycka tvärtom som sina politiska motståndare! Att det då skapar en dramatisk situation för landets matkrögare spelare ju ingen roll, för det är nog säkert bara grundlöst gnäll från en gnällig kategori som vill tjäna så mycket fläsk som möjligt, men detta genomskådar ju politikerna…utan att, för en gångs skull, ens luta sig på ngn utredning.
    Sedan kan man gå och sprida röstvinnande budskap ( För det är DET som räknas: RÖSTERNA) om allt vad man kan göra med de medel man får in om man låter krögarna betala dubbel så hög matmoms än alla andra.
    Budskap typ: 10.000 nya lärare, radikal förbättring av vården samt utbildning av alla skoltrötta ungdomar som hoppat av skolan (!) och därmed har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Kanske blir det lite stålar över till glesbygden också!?? För att inte bli missförstådd så vill jag poängtera att det sista stycket var ett utfall av sarkasm.
    Däremot var följande, som jag läste någonstans häromdagen, sanna ord: Det är inte politiker som skapar riktiga arbetstillfällen, det är entrepenörerna.

    Jerney Bartolomeo Kovac
    Krögare-Norrköping

  2. Mycket bra uttryckt Jeanette. Det som kan få igång Sverige är i huvudsak två långsiktigheter. Många och stadiga besök på riktiga(!) restauranger med närodlade varor och miljardsatsning på forskning/innovation för att kunna ta sig från punkt a till punkt b (läs: utveckling av elbilen t.ex.). Om inte fastnar vi ännu mer där vi är nu; cementerade i att den stora massan inte tar sig någonstans längre än till de stora varuhusen och köper allt för billig ineffektiv och oekologisk mat som kommit långväga ifrån. Nu menar jag inte att dessa två satsningar direkt hör ihop, utan att det är de två stora beteendeförändringsprocesserna som måste till för att få ringar på vattnet och få fart på ekonomin.

    • Jag tycker det borde vara 25 i mataffären oxå!
      Alla stormarknader idag gör mångmiljon vinster år efter år, förstår inte de som blir lyckliga över mer o mer pengar.

      Sen tror jag det finns för många restauranger, det lönar sig inte helt enkelt, precis som industrin får lägga ner och flytta ihop för att klara sig.

      För övrigt väldigt bra skrivet!

  3. Väl talat!
    Och snarare så att en höjning av restaurangmomsen ger procentuellt fler stora hamburgerkedjor; vi andra hamnar allt närmre undergång. Genomkorkad utgångspunkt att utgå från hamburgerkedjornas förmodade gräddfil, således.

  4. Hejsan
    Ville gärna kommentera något som är välskrivet men som kan ses från olika håll. Den stora kampanj kallad dubbelstöten skrämmer mig lite. För det handlar inte bara om momsen utan även arbetsgivaravgift för unga. Jag ser numera så många unga anställas på enda kriteriet att dom är billiga och det som en gång var ett yrke har blivit reducerat till en inkörsport för dom som inte kan få något annat. Det absolut inte så att jag inte gillar att lära upp unga, eller ha unga kollegor. Men när det går en rutinerad på 10 som absolut inget kan då är det bara slit och inte okej för självklart får man inget extra betalt för detta.
    Sen kan man undra varför snabbmat ska gynnas (för det är främst dom som växt på detta) och det är dom som har pengar att skrika högst. Vi har ju faktiskt en stor ohälsa pg av framför allt felaktig kost.
    Sen vill jag göra ett par rättelser;
    Hamburgerkedjor är inte restauranger, de är gatukök med sittplatser!
    När det gäller bransch stöd i olika former får faktiskt i stort sett alla näringar detta i olika former. Och ja det är ett stöd för säljer du en konferens fika ligger den gamla momsen kvar!
    Hälsningar
    Haidi

  5. Vi ska komma ihåg att momsreformen avskaffade en osund konkurrens till matvarubutikernas fördel. Dessa har dessutom låg anställningsgrad i förhållande till omsättning.
    Reformkostnaden, 5,4 miljarder, är beräknad på just det. Kostnaden för att skapa rättvisa.
    Det är alltså baserat på NOLL nya jobb. För varje jobb som skapas minskar kostnaden då staten får in pengar på arbetsgivaravgift och inkomstskatt, inte sällan pengar som är effekt av export till utlandet.
    Accepterar man 4000 jobb – vilket S säger sig göra – så accepterar man samtidigt att reformkostnaden är omkring 3,6 miljoner.
    Där är kostnaden per jobb 800 000:- snarare än 1,35 miljoner som S brukar hävda.

    Nu har ju reformen gett mer än vad Konjunkturinstitutet gav vid hand, eftersom man bara mätt 18 månader. Den verkliga siffran är snarare 6500-7500 jobb beroende på vilken statistik man använder.
    SCB (LAPS) är mest exakt och med det som grund är det rimligt att landa på 7000.
    Då är kostnaden nere på 420 000:- per jobb.

    Att tro att man kan anställa mångdubbelt inom vården för 420 000 är ju nonsens. Det går mer troligt på ett ut.
    När momsreformen ska utvärderas 2016 kommer varje skapat jobb vara ännu billigare och ha gett mer än vad S-förslaget skulle ge.
    Då har vi inte heller inkluderat bromsade priser som gör Sverige attraktivare för utlandsgäster och ett större utbud på landsbygd som i sin tur kan öka exportvärdet med miljarder.

    Det är dessutom jobb som går till de som har svårt att tävla om andra jobb. I slutet är det ändå så att alla inte vill eller kan jobba inom vård.
    En stark besöksnäring kan faktiskt stärka välfärdens resurser också.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s