Det här kommer Jonas Sjöstedt inte att tala om

I mitt FB-flöde får jag länkat en artikel i ETC som handlar om vad Annie Lööf inte kommer att ta upp i sitt tal. Artikeln gör mig förbannad då den enbart tar upp saker som att anställda i vår bransch inte får gå på toa p g a tidsbrist, att arbetsgivare talar illa om sin sjukskrivna personal, att arbetsplatser utnyttjar personal som skickas från arbetsförmedlingen. Skribenten har uppenbarligen också befunnits sig i samma rum som arbetsgivare då hon återger samtal från denne till arbetsförmedlingen. Ja, detta är ju inget annat än vänsterns och fackets smutskastning av arbetsgivare, som om vi alla vore slavdrivare som inte bryr oss ett skit om vem vi har som jobbar i våra lokaler. Att som företrädare för en facklig part driva en sådan propaganda mot sina medlemmars arbetsgivare, är förvånansvärt vad det fortfarande är ok idag i Sverige. Jag ser dessa beskrivningar hela tiden från den sidan. Vi vet alla att det förekommer saker på arbetsplatser som inte alls är ok, dum vore jag väl annars att påstå att allt är guld och gröna skogar på den sidan.

Jag är dock säker på att merparten av de arbetsgivare som finns i Sverige inte känner igen sig i beskrivningen ovan avseende hantering av personal. Jag är även säker på att de flesta anställda inte heller känner igen sin arbetsgivare beskriven så som ovan.

Men anta att jag skulle skriva en artikel om anställda som inte passar tider, som inte gör sitt jobb, som sätter sig på en stol och sover på arbetstid, som stjäl från köket, som är måndagssjuka en gång i veckan, som maskar, som är elaka med kollegor. Förmodligen skulle jag behöva gå under jorden då. Men ser ni artiklar om detta? Vi vet alla att dessa anställda också finns men jag är även säker på att merparten inte fungerar så, dock så går arbetsgivarens skyldigheter långt liksom en anställds rättigheter, här finns en obalans. Merparten sköter sitt jobb, sprider glädje på jobbet, är hemma bara när man är riktigt sjuk och kan skilja på mitt och ditt och jag är säker på att de flesta arbetsgivare ser sina anställda så och behandlar de därefter.

Men är detta något som Jonas Sjöstedt kommer att tala om under sitt Almedalstal?  Eller kommer han liksom skribenten och partikollegan tala om hur vi företagare söker sinnesfrid och mer pengar i plånboken utan att ta hänsyn till de som driver vårt företag framåt, våra anställda? Kommer han också att dra alla arbetsgivare över en kant och dra skrönan om de subventioner vi arbetsgivare åtnjuter, hur vi låter folk slita för att vi ska se vinst i plånboken och nu vill vi sänka lönerna också? Eller kommer Jonas Sjöstedt att tala om att vi småföretagare som idag står för 4 av 5 jobb behöver bättre förutsättningar och lägre lönekostnader för att kunna möta de människor som behöver jobb istället för bidrag och utanförskap? Det återstår att se men jag tror mig veta vilket Jonas Sjöstedt inte kommer att tala om.

De konstruktiva förslag som Annie Lööf levererar för att möta den mängd människor om ca 1 miljon (regeringens egna siffror) som inom kort kommer att hamna i ett utanförskap förtjänar allt annat än att hånas som subventioner till företagen som företagaren stoppar i egen ficka. De förslagen förtjänar att tas på allvar eftersom det är en allvarlig situation då vi kommer att se fler människor i bidragssnurran än någonsin om vi inte tar krafttag för att fler ska jobba och få bidra till välfärden. Ett lågt bidrag kan du aldrig förhandla om, en ingångslön som är högre än bidraget kan du förhandla om och du hamnar dessutom med en fot in på arbetsmarknaden. Hur kan man håna såna förslag? Hur kan man håna en vilja att få fler i arbete och färre i bidrag?

Att slänga ägg på varandra i ett läge som detta skapar ingen framtid att önska för någon, att smutskasta företagare som dagarna i ända sliter sitt hår för att få verksamheter att hamna på rätt sida om strecket leder inte till något annat än motsättningar när vi i en tid som denna behöver mötas.

Man ropar från regeringen att näringslivet ska ta ansvar. Det gör vi, vi skapar jobben och politiken skapar förutsättningarna. Just nu är inte förutsättningarna gynnsamma, se till att ändra på det! Det tjänar vi alla på!

Men detta kommer inte Jonas Sjöstedt att tala om. Han kommer att tala från sin bubbla.

 

 

 

 

Annonser

Grattis Syed, du är en förebild och vi hyllar din företagsamhet!

Ja, så borde de svenska myndigheterna ha hyllat Syed Latif. Istället slängs han nu ut från Sverige.

Syed kom till Sverige för 6 år sedan, han hade sparat ihop pengar för sina studier och kostade inte vårt system en krona. När han var klar sökte han jobb, fortfarande i Sverige. ”I Sverige använder alla arbetsförmedlingen, där finns svaren till ditt framtida jobb! ”Ja, det är vad våra statliga myndigheter tycks tro i allafall. Men Syed var inte myndighetsskadad utan tänkte lite själv, han sökte jobb via det mycket mer moderna LinkedIn, som når långt fler än vad arbetsförmedlingens och EU:s platsdatabas EURES tjänst gör och som har flera hundra gånger mer anslutna arbetsgivare. Känns som ett naturligt val. Jag som arbetsgivare ser det som ett fullständigt klokt val då arbetsförmedlingen inte lever upp till vad arbetsgivare efterlyser.

Bra där Syed, företagsamhet lönar sig – jobbet blev ditt! Det här är ett strålande exempel på förebilder, människor som är företagsamma, som inte lever på ”nånannanismen”, dvs tron att någon annan fixar. Det är ett fullständigt korrekt sätt att skapa sig ett eget liv i ett nytt land, en inkomst för att leva, skaffa bostad och kanske även spara en slant. Det är ett utmärkt exempel på en förebild för andra människor som nu i den flyktingström anlänt till Sverige, hur de kan studera, lära språk och själv söka det jobb man vill.

Myndigheterna borde stå upp och göra vågen!  Syed har inte kostat vårt samhälle något, istället har han tillfört skattepengar under sina år här, han har hjälpt andra nyanlända genom att starta ett språkcafé i Skurup för att de ska så snabbt som möjligt lära sig språket i sitt nya land och möta de människor som bor här, vilket är en förutsättning för många jobb.

”Tack för att du fixar själv, tack för ditt skattebidrag till vår välfärd, såna som du vill vi absolut ha kvar i vårt land. Vi behöver dig!” Det är vad myndigheterna BORDE ha sagt.

Men Syed straffas med en utvisning för sin företagsamhet. Han gick förbi den statliga kolossen arbetsförmedlingen och uträttade något på egen hand. Han utvisas för att arbetsgivaren erbjöd honom jobb trots att det inte annonserat i EURES, han utvisas för att han inte kan bevisa att Linked In nått hela EU. Han får inte ens 2 månader på sig att packa ihop sitt liv för att sedan bli eskorterad av migrationsverket över Öresundsbron. Är detta ett rättsövergrepp där rättssäkerheten är hotad? Ja, orimligheten är stor i att dömas till utvisning p g a föråldrade paragrafer som skrevs 2008. Alla vi andra tycks veta att de internetbaserade portalerna har utvecklats sen dess, inte minst LinkedIn (som dessutom Migrationsverket själva använder sig av)

Jag. Skäms. Över. Mitt. Land. Sverige.

Igår, lördag 7 maj, hade vi lite avsked för Syed på Språkcafé Skivarp som anordnas här på gästgivaregården. Vi har kramat honom, vi hyllar honom, jag tror de flesta i vårt land skulle göra detsamma. Förutom de ryggradslösa betongklossarna som utvisar Syed. Jag kan inte ens kalla dem paragrafryttare eftersom detta nog är ett beslut baserat både på okunskap om LinkedIns roll i jobbsökarvärlden tillika arbetsgivarvärlden, men också på en tjurskallighet och godtycklighet som saknar motstycke.

På tisdag eskorteras Syed över Öresundsbron. Syed blir inte bara utvisad, han förlorar sitt jobb och bostad, sitt nya liv. Men Sverige är också förlorare då hans bidrag till vår välfärd går förlorad, ett företag förlorar sin anställde och hans kunskap och kompetens går förlorad. Men inte minst hans engagemang.

Den bild som Sverige och migrationsverket visar nu är att det är bättre att sitta på sängkanten och få bidrag än att vara påhittig och företagsam om man vill integreras i det svenska samhället. Ja, då kommer det att kosta pengar för Sverige, för ingen vill väl riskera att bli utvisad för att de tar egna initiativ och bidrar?

Vår regering har inte lyft ett finger för att förändra systemet som skulle kunna få stopp på dessa idiotutvisningar. Centerpartiets riksdagsledamot Annika Qarlsson har ställt frågan till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson , så vi hoppas på ett svar som kan förändra, och Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley har tagit frågan vidare till EU-komissionen. Det hjälper sannerligen inte Syed i nuläget, men om vi i framtiden ska ta vara på människor med kunskap och kompetens så måste systemet ändras och sätta människan i fokus, inte tvärtom, men det räcker inte, synsättet hos våra myndigheter måste också förändras så att de fyrkantiga betongklossarna blir mjuka månghörniga möjligheter där var sak måste prövas utifrån vad det är och var person utifrån vad de åstadkommit.

Syed kommer länge att vara ett exempel på den förebild som vi behöver. Migrationsverkets beslutsfattare kommer lika länge vara ett exempel på betongkloss som sätter system före människa, så länge som man inte är beredd att rucka på prestigen och inse att här gjorde vi fel. Låt oss inte göra om det!

Syed, vi säger inte farväl, vi säger på återseende! Lycka till under tiden, och du, tänk på att du kan vara en hett eftertraktad kompetent, kunnig och ödmjuk person i de svenska företagen som finns i Bangladesh! Vi är många som kan intyga det! Lycka till och förlåt att Sverige inte fattade bättre ❤

Länk:
Ett välkomnande Skivarp – föreningen som arrangerar Språkcafé Skivarp på Skivarps Gästgivaregård. Här kan du bl a se den hälsning som Fredrick Federley skickade till Syed (går ej att länka in här)

 

 

 

 

 

Moment 22 i ett sjukt system stoppar integration

Jag funderade på om det finns möjlighet att erbjuda någon asylsökande ungdom ett sommarjobb, inte praktik utan jobb med LÖN, i vår verksamhet så jag ville kolla vad som gäller. Då vi även kommer starta ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar tycker jag det är en fråga som berör oss då vi gärna ser att integrationen startar från dag 1 med planer på utbildning men även jobb, sommarjobb eller helgjobb. Jag ringde till Migrationsverket för att förhöra mig om vad som gäller för asylsökande ungdomar under 18 år om de vill jobba. En mycket trevlig kvinna på kundtjänst berättade hur det skulle gå till.

När de söker asyl så får de ett sk LMA-kort och för att ha rätt att arbeta under tiden du är asylsökande måste du ha fått ett bevis om att du är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd (AT-UND). Det söker man hos migrationsverket. Sen ska den asylsökande ha ett samordningsnummer som man får hos Skatteverket, för att arbetsgivare ska kunna betala in skatt. Därefter kan man anställa den asylsökande.

Men nu kommer det stora problemet och frustrationen hos kvinnan på kundtjänst var oerhört tydlig.

När en person söker asyl så behåller migrationsverket dess ID-handlingar under ansökningstiden som kan ta upp till 2 år. Ingen bank är villig att öppna konto för en person som inte har en ID-handling. Arbetsgivaren kan därför inte betala ut lönen till ett konto.

Nästa problem som uppstår är att så länge du inte har ett personnummer (om du är över 18 år) med de 4 sista siffrorna så får du inte gå på SFI och lära dig ditt nya lands språk. De siffrorna får du när du får ditt uppehållstillstånd beviljat, alltså efter 2 år.

Jamen, herregud, är det så konstigt om folk bråkar och tjafsar med varandra på ett asylboende när vi sätter de på pottkanten i minst två år utan möjlighet till att försöka försörja sig eller lära sig språket!?

Är det så konstigt att det tar många år innan asylsökande har kommit in på arbetsmarknaden när de faktiskt inte ges en sportslig chans!?

Hur ska näringslivet kunna ”ta ansvar” som statsminister Löfven efterlyst när det gäller integrationsfrågan!?

Denna koloss till moment 22 måste lösas pronto.

Gör ett avtal med banker om speciella lönekonton för asylsökande där ett intyg från migrationsverket får verka som ID-handling för detta och gör det möjligt för människor att jobba och få ut sin lön istället för att sitta på en sängkant och hamna i passivitet vilket om något är en katalysator till att skapa problem.

Låt de som vill lära sig svenska. Det finns ingenting som är så bra som att kunna språket i det land man tänker skapa sig en framtid i och under asyltiden, ja det är ju då de har mängder med tid!

När personal på migrationsverket utbrister i en fullständig uppgivenhet för att systemet är så fyrkantigt och korkat, när de nästan skäms för att berätta hur korkat systemet är – jamen, snälla regering var god gör om och gör rätt för detta handlar enbart om politiska beslut! 

Människor som söker asyl har alltså mycket små möjligheter att skapa sin egen försörjning, klart är ju naturligtvis då att de kostar samhället en bra slant, klart att det slår tillbaka på människorna som kommer hit för att söka trygghet i form av främlingsfientlighet och att bli kallade utsugare av vår välfärdssystem när man löser DET problemet med att stänga gränser istället för att låsa upp systemen. Det är ni, regeringspolitiker- och riksdagspolitiker, som har nyckeln som kan låsa upp detta, så gör det. Sluta prata och agera istället!

 

 

 

Den rödgröna regeringen sätter människor i asylväntrummet

Inom en snar framtid kommer industrin, vården och besöksnäringen att slåss om arbetskraften. I restaurangbranschen ser vi redan att vi saknar kompetenser, under förra säsongen ”importerades” kockar från andra länder. Vi får en allt större äldre befolkning, det betyder även att vi kommer behöva mer människor som jobbar inom vård och omsorg.

Samtidigt som detta är ett framtidsfaktum så gör vår regering allt för att förhindra att fler människor kommer in på arbetsmarknaden. Under 2015 har som bekant en mängd asylsökande kommit till Sverige. Människor. En del med utbildning, en del utan.

Att fly ett krig, terrorism, förföljelse och tortyr antar jag sätter djupa spår i en människas själ. Att fly innebär att man söker trygghet, man söker en framtid någon annanstans där man inte får huset sprängt av bensinbomber, där barnen inte säljs som sexslavar eller som kanonmat till arméer och terrororganisationer. Man söker möjlighet att bygga ett nytt liv.

Nu har rödgröna regeringens förslag om att tillfälliga uppehålls-tillstånd ska bli huvudregel och att möjligheterna till anhöriginvandring krafigt ska beskäras skickats på remiss till Lagrådet. Det uttalade syftet är att färre ska söka asyl i Sverige. Syfte kan knappast vara att människor ska integreras.

När man kommer till Sverige som asylsökande så börjar numera en ytterst oviss framtid att ta form. Tillfälliga uppehållstillstånd på 1 eller 3 år innebär en ständig väntan på beslut om ytterligare 1 års väntan eller utvisning. Ensamkommande barn som saknar familj i hemlandet kommer till exempel att beviljas ettåriga tillstånd om och om igen fram tills dess att de fyller 18. De ensamkommande barnen sätts i en skola, lär sig språket, hittar vänner och kanske, kanske de glömmer lite av det dom upplevt. Men så kommer 18-årsdagen med ovissheten inslaget i presentpapper.Barnen bedöms då vara vuxna och inte längre i behov av ett ordnat mottagande i hemlandet. De kommer heller inte garanteras att få stanna här längre då det inte längre finns en särskild humanitär grund för barn att få permanent uppehållstillstånd. Mot barnen är detta oerhört grymt.

Jamen, vem i hela friden kommer överhuvudtaget ens försöka integrera sig i det svenska samhället om en ständig prövning av uppehållstillstånd hänger över en? Vem? Säg mig vem kommer att försöka lära sig språk, utbilda sig eller ens försöka få ett jobb när en återkommande risk att skickas tillbaka till landet som torterade, fängslade, bombade och våldtog?

Och vem kommer att anställa, ge handledning och utbildning på en arbetsplats om man riskerar att bli av med sin anställde varje år? För att bygga en framtid med utbildning, jobb och företagande krävs långsiktighet, inte 1-årskontrakt.

Vi kommer att se flyktingförläggningar med stillasittande passiva asylsökande som inte har ett uns av framtidstro därför att ingen ser deras värde, deras kompetens, deras önskan om att skapa något bättre. De blev en asylsökande, ett tillfälligt uppehållstillstånd, ett papper på en myndighet i ett land någon annanstans. 

Vi missar utmärkta tillfällen att integrera människor med kompetens eller kanske enbart viljan att jobba och skapa en ny framtid, när den rödgröna regeringen väljer den här vägen. Vi skulle istället välja vägen att ge alla ett arbetstillstånd när de kommer hit, det är första förutsättningen för att finna försörjning. De behöver handledning och språk för att kunna utföra många jobb därför vore en ingångslön lägre än de nuvarande en väg att skapa förutsättningar för arbetsgivare att anställa dessa människor. Nu skriker vänstern igen! ”Sänk inte min lön.” Läs en gång till då.  Ni som nyss skrek, fundera över om det är mer värdigt att erhålla 24 kr per dag i ett asylväntrum år ut och år in, än att få möjlighet att jobba och lära sig språket? En ingångslön kan du alltid förhandla om, du kan aldrig förhandla om 24 kronorsbidraget. Det finns en annan anledning till att så snabbt som möjligt ge asylsökande lägre trösklar in på arbetsmarknaden – förslaget till lagrådet om att tillfälliga uppehållstillstånd kan omvandlas till permanenta om en person har skaffat sig försörjning.

Att industrin, vården och besöksnäringen inom en snar framtid kommer att ha stora problem med att finna personal är ingen quick-fix. Det kräver en plan. Något som den rödgröna regeringen så uppenbart har missat. Om vi inte tar tillvara alla människor med dess möjligheter och företagens behov så kommer vi att hamna i en situation där de som jobbar måste jobba mer och längre för att klara av de skatter som vi måste lägga på de bidragsberoende människorna och den enorma byråkratin detta kräver.

Att placera människor i ett asylväntrum år ut och år in är en betydligt sämre lösning än att bjuda in till jobb, företagande och integration.

 

 

Tragedier när människor utvisas för något som facket anser.

Jag undrar hur Sverige mår egentligen? Varför jag undrar är därför att i det här landet slänger vi ut människor som har jobb, betalar skatt, driver företag och skapar jobb. Därför att någon anser så. Människor som bott här i både 2 år och 10 år vars barn har vuxit upp här och har enbart relation till det svenska samhället. Den enda relation till sina föräldrars hemland kanske är ett fotografi på byrån hemma i TV-rummet.

Häromdagen lästa jag om Sinan som ska utvisas till Turkiet efter 10 års vistelse i Sverige, gift med sin danska fru och har ett barn på 7 år som är född i Sverige. Sinan driver ett företag, en pizzeria, med 5 anställda, han betalar skatt och arbetsgivaravgifter. Hans tid är ute nu, hans tillfälliga uppehållstillstånd är historia och Sinan ska tillbaka till Turkiet. Finn fem fel? Ja, minst. Det finns väl ingenting som är positivt att denna man ska ut från landet, det är ju enbart en stor förlust att skicka ut en människa som skapar jobb till 5 andra personer, och sig själv. 

Jag minns för drygt ett år sedan när Gustavo skulle utvisas till Bolivia. Han fick 500 kr mindre i lön än vad facket ansåg vara rimligt utifrån kravet på kollektivavtal. Gustavo tjänade nästan 30000kr i månaden. Det var alltså för lite. Hur gick det med Gustavo? Det vet inte jag, men en sak vet jag och det är att detta är så fel.

Jag läser idag om familjen Shabani som utvisas till Albanien. Motiv: pappan tjänade för lite. Byggnadsfacket har bestämt att modellen ska vara 32000 kr i månaden och pappan tjänar 19500. Men var får man då 32000 kr ifrån? Jo, det är snittlönen på en byggnadsarbetare i Stockholm, det är inte lägstalönen eller ingångslön som man jämför med. Ja, jag har förstått att ni i Byggnads är livrädda för att Gustavo och Shabani ska dumpa hela löneläget i hela branschen, men jag tror ni har så otroligt fel. Tänk kompetens, tänk möjligheter, tänk utveckling och långsiktighet. Tänk om ni kanske behöver ett större lönespann (oj, nu är jag ute på farlig mark!) för att fler ska komma in på arbetsmarknaden istället för att leva på allmosor och bidrag.

I flera av de här fallen finns det barn med i bilden. På vilket sätt tar man hänsyn till barnens bästa genom att skicka de till länder de inte känner, eller utvisa deras pappa som kanske inte kan träffa sitt barn på flera år? Hur ska en 7-åring förstå att pappa inte får vara kvar och fortsätta driva sin pizzeria? Hur ska man förklara att pappans skattepengar och företag inte har något värde för Sverige, det land han själv är född i?

Gemensamt med Shabani, Gustavo och Sinan är att det är företagsamma människor som skapar sig ett liv, de ser till att de har en inkomst och belastar inte vårt samhälle för fem öre, de bidrar på precis samma sätt som alla vi andra i det här landet med skattemedel till en gemensam välfärd. Hur kan svenska myndigheter och fackförbund vara så dumma att man gör sig av med människor av den här kalibern? Hur? Jag gråter för att det är så dumt!

Vad hade hänt om Shabani och Gustavo hade arbetat i ett restaurangkök som diskare, eller städare på ett kontor t ex. Hade de fått stanna kvar då eftersom här är löneläget betydligt lägre? Med andra ord kära invandrare, tänk på vilken bransch ni söker jobb i, det kan vara avgörande om ni får stanna i Sverige eller inte. Facket talar så varmt om schyssta villkor, men är detta schyssta villkor? Nej, enbart tragedier orsakade av att någon anser något.

Under samma år som detta händer så finns det krafter i vårt samhälle som vill värna de ”förvirrade” återvändande IS-krigarna, de ska från vår gemensamma välfärd få hjälp och stöttning med att skaffa jobb och bostad.

Hur kunde det bli så fruktansvärt fel?

Flickan i balettkjol har slutat leka.

Jag ser ett torgmöte. Städat och lugnt och helt legalt enligt de lagar vi har. Det strömmar till rätt mycket folk, även fast mötet hålls på den lilla orten. Unga, gamla, kvinnor, män och en hel del barn.

Barnen springer omkring med ballonger i olika färger, blåa och vita med text på, de skrattar och har roligt, äter lite grillat, springer och jagar varandra och busar i folkmängden. Små, lycklig barn.

Det är Sverigedemokraterna som håller möte. Ni vet, de vars partiledare sjunger Ultima Thule på sina torgmöten och sommartal, vars partiledare önskar en folkomröstning om invandring, vars partiledare skyller övriga politiska partier på döden i Medelhavet. Ni vet, partiet som har en nolltolerans. Nolltoleransen kan inte vara annat än mot invandring i alla former.

På den lilla orten där torgmötet hålls finns nästan inte en enda invandrare, än mindre flyktingar. På orten finns däremot lediga bostäder. Jag tänker på de barnen som springer omkring på torgmötet, där det finns hur mycket möjligheter till lek som helst. Vad säger de vuxna på torgmötet till de barnen därhemma när tusentals människor drunknar på flykt undan krig? Vad säger man till de barnen när de ser detta på TV eller sociala medier? Vad säger man om flickan i balettkjol som drunknat i medelhavet? För i den världen bland människorna på torget fick inte flickan ändå plats i Sverige. Hon var ändå ett hot mot vår så välförtjänta välfärd. Hon hade krävt massor med kostnader för sjukvård, skola, bostad och mat. Hon skulle istället skickas tillbaka till kriget hon kom ifrån, vårt land skulle stänga gränserna för sådana som henne.

Men hon hade kunnat få ett liv, hon hade också kunnat få springa omkring på ett torg med en ballong i handen och leka med de andra barnen. Om vi hade haft lagliga vägar för flickan att ta sig till ett EU-land vill säga. Om hon inte hade blivit offer för människosmugglare vars enda mål var pengar, inte hjälp. Om vi inte bara tittat på utan agerat. Öppnat våra sinnen, hjärtan och hem.

Nu har flickan i balettkjolen slutat leka, hon har slutade leva i medelhavet när hon var på väg bort från kriget och terrorn, någon saknar henne någon annanstans i världen. Barnen på torget i den lilla orten växer upp med begränsad syn på världen och dess världsmedborgare, där vi bygger murar i stället för broar. Vilken värld föredrar du, den med murar eller den med broar?

flicka i balettkjol

Tvångsavveckling av jobbskapande och gullande med jordens mest fruktade terrorister. Fy!

De senaste dagarna så viner galenskaperna från de rödgröna politikerna och jag kan inte låta bli att spekulera i vad för samhälle det är ni vill skapa.

Ni talar om att skapa jämställdhet, det vill ni göra genom att företag som inte kvoterar in kvinnor i sina styrelser ska avvecklas. Kanske det var enbart en tanke som pudlades senare, men en mycket skrämmande tanke som. Tvångsinlösen. Svårt att smaka på, det är bittert i alla fall. Man missar allt här, men inte minst kopplingen mellan att jobb skapas då företag existerar. Sedan 2008 har alliansregeringen jobbat med att främja kvinnors företagande, det har skapats fler företag med kvinnor i ledande positioner vilket i sin tur skapar fler kvinnor i styrelserummen. Det förebildsarbetet la regeringen ner. Ja, det tar tid, för lång tid, men hot om tvångsinlösen gör inte styrelsen effektivare, det skapar inte jämställdhet i näringslivet. Börja med att avhysa tankar om att begränsa välfärdsföretagen, där kvinnor är en majoritet, då kan vi börja tala om att skapa jämställdhet. Fortsätt gärna sen med att röra runt i era egna led, då tänker jag på den fackliga ”folkliga” rörelsen som ska representera de anställda på Sveriges företag. Jämställdhet i de styrelserna? Nej, inte ens i närheten!

Rösterna höjs i Stockholm för att månadskortet blir dyrare. Då kommer nya galenskaperförslag där företagen och arbetsgivaren ska stå för kollektivtrafikkostnaden. Pagrotsky önskar göra företagandet i storstan så kostsamt att ingen till slut behöver lokaltrafiken för att ta sig till jobben, jobben som inte kommer att finnas då företagen försvinner. Så lägg ner lokaltrafiken. M a o som vanligt ska bördorna läggas på företagaren (=människa) och andra ska glida fram gratis då någon annan betalar. Jag har sedan länge förstått att privata företag är något av ondo i den nuvarande regeringens ögon, därför vill man göra det så kostsamt som man bara kan, då lägger företagen ner. Om ni inte har förstått så kan jag berätta att företag har inte obegränsat med pengar att betala skatt med, framförallt inte småföretag, ni vet de där som skapar 4 av 5 jobb i Sverige. Däremot finns en nästintill obegränsad entreprenörsanda och envishet bland dessa människor, men även här finns gränser för vad som ska klaras av. Men ni glömmer det viktigaste – utan företag inga jobb!

Nästa galenskap handlar om att skåningar ska älska Stockholm mer. Jodå, Stockholm är vackert, jag älskar staden och dess puls, jag har massor med vänner och släkt där. Men som minister ska man inte ska berätta vad människor ska älska mer eller mindre. Att Stockholm står på agendan för regeringens politik är ingen direkt nyhet men Sverige är ett land där vi ska kunna verka och bo överallt. Potentialen för Sverige finns i alla  län, att öresundsregionen sneglar till Danmark skapar bara fler möjligheter än om vi ska begränsa vårt flirtande till Stockholm. 

Så, i vår huvudstad ska företagen bort, lokaltrafiken ska betalas av någon annan och skåningar ska älska Stockholm mer. Skåningar. Jag undrar om framtidsministern kopplar att många skåningar har flytt från terror, krig, lemlästning, mord och död. Människor som kommit hit för att söka skydd i ett fredligt land. Hur ska de människorna kunna älska vår huvudstad som blir fristad till deras bödlar? Världen måste verkligen le nu när Stockholm och Sverige tar på sig ansvaret för att ”rehabilitera” jordens mest fruktade terrorister, erbjuda bostad och jobb i en gräddfil som vi sällan skådat! Är tanken att ni ska omvända dessa krigsherrar till att bli mer jämställda m a o sluta våldta, mera empatiska m a o sluta döda och tortera? Stockholm skapar navet för terroristers fortsatta nätverkande och bjuder dessutom på detta från skattepengar medan deras offer placeras i flyktingförläggningar med hot om utvisning.

Så bästa sättet att få bostad i bostadsbristens mecka är att bli terrorist.

Sverige är ett fredligt land, det ska vi fortsätta vara. Terrorister ska dömas i domstol. Människor som flyr med livet som insats från krig och terror ska inte behöva möta sina bödlar i Sverige, i Stockholm, i trappuppgången i huset där de bor. De ska få trygghet i sina liv.

Så ni rödgrönrosa röror, ni missar poängen i allt! Ert skapande handlar om statlig ägo, stäng privat företagande, jobb ska vara bidrag, kvinnor ska tillbaka till sin enda arbetsgivare, någon annan ska betala för det du använder, vi ska älska Stockholm och vi ska älska och vårda jordens mest fruktade terrorister.

Är det ett Sverige vi vill ha?