Den sk ”feministiska” regeringen motarbetar kvinnors företagande.

Den 8 mars, och åter Internationella kvinnodagen. Det är inte en dag jag firar, jag blir mest irriterad över att den behövs. Vi har i Sverige en regering som säger sig vara feministisk. Feminism handlar om att ge kvinnor samma rättigheter och möjligheter som tidigare endast varit tillskrivna män. Det handlar om politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. De reformer och projekt som sjösattes för att bland annat främja kvinnors företagande, öka jämställdhet på arbetsmarknaden och öka förutsättningar för kvinnor att driva företag slår S-regeringen spiken i kistan på och resultatet låter inte vänta på sig.

Tillväxtverket satte på uppdrag av Alliansregeringen igång projektet Främja kvinnors företagande med syfte att skapa tillväxt, konkurrenskraft och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Affärsutvecklingsinsatser har genomförts i vilka 13 000 företagarkvinnor har deltagit. 2000 företagare engagerade sig i projektet Ambassadörer för kvinnors företagande. Ambassadörerna verkade som förebilder då de besökte skolor, föreningar, mässor och evenemang och berättade om sitt företagande. Projektet var det största förebildsprojektet i Europa och väckte stor uppmärksamhet internationellt. 170 000 personer har träffat en ambassadör, inräknat de registrerade möten som gjorts. Kvinnors företagande har ökat med 34 procent mellan 2006 och 2012, medan mäns företagande ökat med 19 procent under samma period. Projektet Främja kvinnors företagande lades ned av den så kallade feministiska S-ledda regeringen för drygt ett år sedan.

Winnet Sverige har under 15 års tid arbetat för att öka kvinnors företagande och öka jämställdheten på arbetsmarknaden, men den så kallade feministiska regeringen har dragit in verksamhetsbidraget.

Att kvinnor i alla tider har varit i majoritet bland de som jobbat inom vård och omsorg är inget nytt. LOV och Rut är reformer som har bidragit till att kvinnor startar och driver företag inom dessa sektorer där de har kunskap och kompetens, de är alltså inte längre knutna till att vara anställda i lågstatusyrken med låg lön och endast ha en arbetsgivare att vända sig till. När företag startas i nya branscher såsom vård, skola och omsorg så skapas tillväxt och inte minst jobb. Som människa så får vi möjligheter att välja vårdgivare, hemtjänst, städtjänst i hemmet och skola, det borde vara en mänsklig rättighet. Den så kallade feministiska S-regeringen halverar rut-avdraget, man har tillsatt utredning för att hitta en möjlighet att förbjuda vinster i välfärdsföretagen och många kommuner tar bort LOV. Detta drabbar kvinnor i allra högsta grad.

På ett år har 5 000 tjänsteföretag försvunnit, många inom rut-sektorn där kvinnor både driver företag och har möjlighet att välja arbetsgivare. På ett år har kvinnors företagande minskat med hela 40 procent. Detta är ju uppenbara resultat av den så kallade feministiska S-regeringens politik då man uppenbarligen hellre ser att företag försvinner och därmed mängder av jobb, där man hellre ser att kvinnor återgår till en arbetsgivare och till lågt betalda yrken, där man hellre ser att kvinnor jobbar i gråzonen utan försäkringar, där man hellre ser att kvinnor inte alls driver företag.

För att fler kvinnor ska starta och driva företag behöver vi fler reformer som främjar tillväxt och privat företagande i nya branscher som traditionellt endast erbjudit statlig och kommunal arbetsgivare. Vi behöver enklare regler för att starta och driva företag, vi behöver förebildsprojekt för att ungdomar ska se företagande som en annan möjlighet än att söka anställning, vi behöver större tillgång till kapital och andra aktörer än traditionella banker som oftast kräver hängslen och livrem. Inte minst behöver företagen en långsiktighet för att kunna växa sig livskraftiga.

Jag skulle nog hävda att den S-ledda regeringen och kommunerna med rödgröna styren behöver läsa på om vad feminism och jämställdhet innebär, det handlar om så mycket mer än höjda löner för undersköterskor. Tänk om ni kan ägna den 8 mars till det. Då kanske ni kommer underfund med att när ni nu slår spiken i kistan för all form av främjandet av kvinnors företagande så minskar även tillväxten och jobben och därmed intäkter till vår gemensamma välfärd. Ett samband som ni liksom inte har förstått.

Annonser

Stentorsk på pensionen? Jag har ett förslag!

Det nya pensionssystemet som trädde kraft år 2000 bygger på hela livets arbetsinkomster. Kvinnor och män tjänar i genomsnitt betydligt olika mycket under en livstid, inkomster som är pensionsgrundande och bestämmer därmed hur mycket du får i plånboken efter din pensionsdag.  Att män och kvinnor tjänar olika mycket när samma jobb utförs är naturligtvis oacceptabelt och kräver en omedelbar förändring. Men det finns andra faktorer som gör att vi har olika mycket inkomst och därmed olika stor pension.

När två personer träffas och blir kära så resulterar det inte sällan i att de två blir tre, fyra eller fler. Man bildar familj. Som alla vet så behöver barn tas om hand från dag ett och många år framöver, på heltid eller delar av dagen. Den här tiden när vi har hemmaboende barn i våra familjer påverkas vår ekonomi i nutid, men inte minst våra framtida pensioner.

Vi kan ju konstatera att det är fler mammor som är hemma längre med barnen och fler mammor jobbar deltid så länge barnen är små. Det blir färre pengar i plånboken när pensionsdagen inträder. Det är ett problem. I en familj där föräldrarna lever ihop är man två om föräldraskapet och om den ena parten tjänar mer och ska göra en jobbkarriär så kanske den andra parten inte alltid tvingas, men kanske föredrar att vara den som går ner i arbetstid för barnens skull. Det hävdar jag att varje familj ska få avgöra själva. Men här finns en framtid som man ofta inte ser.

Vad händer om den karriärssugna partnern som tjänat en bra slant under parets livstid ihop, begär skilsmässa när pensionsåldern nalkas? Jo, den som jobbat deltid och tagit hand om de gemensamma barnen har ingen möjlighet att skapa sig en högre pension och får inte del av sin partners pension som denne inte hade kunnat tjäna ihop till om inte den andra partnern ställt upp på det. Man är stentorsk!

För att vi ska få jämställda pensioner borde föräldrar med gemensamma barn få pensionsgrundande poäng på den totala gemensamma inkomsten så länge som man är försörjningsskyldig till sina barn.

Om vi även tänker oss att föräldrapenningen som betalas ut skall tillsammans med utbetald lön vara lika stor oavsett vem som är hemma med barnen skulle det resultera i att inkomstbortfall inte skulle styra vem som är hemma med barnen.

Det finns säkert en hel del negativa konsekvenser av mina tankar men jag tycker det är värt mer än en tanke. Vad tycker du?

Tvångsavveckling av jobbskapande och gullande med jordens mest fruktade terrorister. Fy!

De senaste dagarna så viner galenskaperna från de rödgröna politikerna och jag kan inte låta bli att spekulera i vad för samhälle det är ni vill skapa.

Ni talar om att skapa jämställdhet, det vill ni göra genom att företag som inte kvoterar in kvinnor i sina styrelser ska avvecklas. Kanske det var enbart en tanke som pudlades senare, men en mycket skrämmande tanke som. Tvångsinlösen. Svårt att smaka på, det är bittert i alla fall. Man missar allt här, men inte minst kopplingen mellan att jobb skapas då företag existerar. Sedan 2008 har alliansregeringen jobbat med att främja kvinnors företagande, det har skapats fler företag med kvinnor i ledande positioner vilket i sin tur skapar fler kvinnor i styrelserummen. Det förebildsarbetet la regeringen ner. Ja, det tar tid, för lång tid, men hot om tvångsinlösen gör inte styrelsen effektivare, det skapar inte jämställdhet i näringslivet. Börja med att avhysa tankar om att begränsa välfärdsföretagen, där kvinnor är en majoritet, då kan vi börja tala om att skapa jämställdhet. Fortsätt gärna sen med att röra runt i era egna led, då tänker jag på den fackliga ”folkliga” rörelsen som ska representera de anställda på Sveriges företag. Jämställdhet i de styrelserna? Nej, inte ens i närheten!

Rösterna höjs i Stockholm för att månadskortet blir dyrare. Då kommer nya galenskaperförslag där företagen och arbetsgivaren ska stå för kollektivtrafikkostnaden. Pagrotsky önskar göra företagandet i storstan så kostsamt att ingen till slut behöver lokaltrafiken för att ta sig till jobben, jobben som inte kommer att finnas då företagen försvinner. Så lägg ner lokaltrafiken. M a o som vanligt ska bördorna läggas på företagaren (=människa) och andra ska glida fram gratis då någon annan betalar. Jag har sedan länge förstått att privata företag är något av ondo i den nuvarande regeringens ögon, därför vill man göra det så kostsamt som man bara kan, då lägger företagen ner. Om ni inte har förstått så kan jag berätta att företag har inte obegränsat med pengar att betala skatt med, framförallt inte småföretag, ni vet de där som skapar 4 av 5 jobb i Sverige. Däremot finns en nästintill obegränsad entreprenörsanda och envishet bland dessa människor, men även här finns gränser för vad som ska klaras av. Men ni glömmer det viktigaste – utan företag inga jobb!

Nästa galenskap handlar om att skåningar ska älska Stockholm mer. Jodå, Stockholm är vackert, jag älskar staden och dess puls, jag har massor med vänner och släkt där. Men som minister ska man inte ska berätta vad människor ska älska mer eller mindre. Att Stockholm står på agendan för regeringens politik är ingen direkt nyhet men Sverige är ett land där vi ska kunna verka och bo överallt. Potentialen för Sverige finns i alla  län, att öresundsregionen sneglar till Danmark skapar bara fler möjligheter än om vi ska begränsa vårt flirtande till Stockholm. 

Så, i vår huvudstad ska företagen bort, lokaltrafiken ska betalas av någon annan och skåningar ska älska Stockholm mer. Skåningar. Jag undrar om framtidsministern kopplar att många skåningar har flytt från terror, krig, lemlästning, mord och död. Människor som kommit hit för att söka skydd i ett fredligt land. Hur ska de människorna kunna älska vår huvudstad som blir fristad till deras bödlar? Världen måste verkligen le nu när Stockholm och Sverige tar på sig ansvaret för att ”rehabilitera” jordens mest fruktade terrorister, erbjuda bostad och jobb i en gräddfil som vi sällan skådat! Är tanken att ni ska omvända dessa krigsherrar till att bli mer jämställda m a o sluta våldta, mera empatiska m a o sluta döda och tortera? Stockholm skapar navet för terroristers fortsatta nätverkande och bjuder dessutom på detta från skattepengar medan deras offer placeras i flyktingförläggningar med hot om utvisning.

Så bästa sättet att få bostad i bostadsbristens mecka är att bli terrorist.

Sverige är ett fredligt land, det ska vi fortsätta vara. Terrorister ska dömas i domstol. Människor som flyr med livet som insats från krig och terror ska inte behöva möta sina bödlar i Sverige, i Stockholm, i trappuppgången i huset där de bor. De ska få trygghet i sina liv.

Så ni rödgrönrosa röror, ni missar poängen i allt! Ert skapande handlar om statlig ägo, stäng privat företagande, jobb ska vara bidrag, kvinnor ska tillbaka till sin enda arbetsgivare, någon annan ska betala för det du använder, vi ska älska Stockholm och vi ska älska och vårda jordens mest fruktade terrorister.

Är det ett Sverige vi vill ha?

Löfven – här får du ditt sanningstal inför 1:a maj!

1:a maj, dagen då Socialdemokraternas partiledare håller tal om hur landet ska byggas i sann socialdemokratisk anda. Att landet i den andan ska byggas utan företagen och landsbygden kan vi väl vara överens om. Jag minns förra årets tal som gjorde mig klart kränkt då jag som företagare och jobbskapare varit med och byggt detta landet i över 20 år, men företagen finns inte med i dåvarande statsministerkandidatens tal. Jag skrev ett eget tal ”En kränkt företagare talar”, som bara lästes, delades och diskuterades av drygt en kvarts miljon människor. Men nu tänkte jag hjälpa statsministern på traven med 1:a maj talet. Ett sanningstal. Typ så här:

”Ärade medborgare, vårt land Sverige står inför många utmaningar och vi ska göra allt för att landet ska drivas i en sann socialdemokratisk anda, tillsammans med framförallt Vänsterpartiet. Jag kommer här att lista en rad åtgärder som alla syftar till att tömma ladorna, skapa arbetslöshet, sänka företagen, avveckla landsbygden och överföra all makt till staten.

1. Ungdomar behöver ingen egen lön. Vår avsikt är att de snabbt ska in i bidragssnurran i något av de statliga åtgärdsprogrogrammen som vi skapar, lagliga eller olagliga, det spelar mindre roll då vi får statlig kontroll över var de befinner sig. Därför höjer vi arbetsgivaravgiften för unga, med andra ord gör det dyrare för företagen att anställa och eftersom de blir utan jobb så räddar vi dem med a-kassa.

2. Vi avser att strypa hela småföretagsamheten, inte minst de som skulle kunna tänka sig att delta i en offentlig upphandling. Det gör vi genom att facket ska vara våra kontrollanter av att kollektivavtal finns. Hehe, där får vi bort familjeföretagen och soloföretagen på ett smidigt sätt.

3. Våra skattechocker kommer att slå hårt mot landsbygdens företag och service, precis som vi vill. Avveckla landsbygden, den kostar bara pengar och vi kan ju inte bygga tunnelbana till varenda håla. Vår politik riktar sig främst till de som bor i storstan och där finns ju kollektivtrafiken som vi alla är med och betalar, då kan ju alla flytta dit istället för att vi skapar förutsättningar för landsbygden. Därför har vi indexreglerat skatten på bensin, en säker dödsstöt mot verksamheterna på den onödiga lansbygden.

4. Eftersom vi avser att snabbt avveckla landsbygden så drar vi bort alla arbetstillfällen på de statliga myndigheterna och centraliserar dessa till storstadsregionerna, dit ändå alla ska flytta.

5. Vinst. Ett förbannat ord som enbart hör hemma i de statliga lotterierna. Vår utredning om vinster i välfärden kommer att fokusera på att visa på att vinst och vård inte hör ihop. Vi kommer att ta fram de värsta exemplen på missburk av våra gemensamma skattemedel, för varför ska vi lära av de som lyckats med sin verksamhet, fått ett överskott och nöjda kunder fast med samma peng som den offentliga som går med förlust. Det verkar onödig kunskap att ta till sig, jag är svetsare i grunden och någon kunskap om hur man driver företag behövs inte för att styra landet. Det har liksom inte med varandra att göra. Mitt mål är att dessa privata företag i välfärd, skola och omsorg ska beläggas med så usla förutsättningar så att de lägger ner. Det ger oss en större mängd arbetslösa att ge a-kassa och överfulla offentliga vårdinrättningar. DET kallar vi utmaningar som heter duga!

6. Valfrihet är en styggelse och ett förbannat påfund. Det ställer till det för människor då de måste fatta svåra beslut, som vilken vårdcentral de ska gå till, vilken skola deras barn ska gå i eller ännu värre vilken hemtjänst de ska välja. Vi vill förenkla för våra medborgare, vi, staten står för besluten, vi avvecklar alla svåra beslut för våra medborgare. Det beslutar vi.

7. Vi bedriver en jobblinje, den är svartfärgad. Eftersom vi idag har många arbetslösa människor i landet så gör vi det än mer svårt för företagen att skapa sk vita jobb. Att Beda 80 år som vill ha städhjälp betalar till en svartarbetande städerska utan försäkringar och kollektivavtal istället till ett RUT-företag med dessa förmåner ser vi som en naturlig utveckling med vår politik. Att det är mest kvinnor som driver dessa företag kan vi även med glädje meddela att då går vi framåt med vår sk feministiska politik. Varför ska byggfirman som finns på landsbygden finnas när vi kan flytta de jobben till storstan för att bygga bostäder till alla som nu ska urbaniseras? Vi kallar det subventioner till företag, andra kallar det jobbskapande men varför ska vi politiker skapa jobbförutsättningar hos de privata aktörerna. De ska ju ändå avvecklas.

Vi må vara färgblinda men vägen till att släcka ljuset för Sverige har bara börjat. För visst, kära medborgare, känner ni vänstervinden och återgången till det fagra 80-talet, tiden då vi slapp tänka själv, då staten drev restaurang och AMS-jobben var det man strävade efter. Det är dit vi är på väg! // Statsministern ”

Vassego, det var så lite!

När politikens ideologi tar sönder ett land

Det bubblar så mycket i mig nu att jag får hejda mig när jag skriver. Bubblet består mest av en blandning av ilska över okunskap som får lov att styra människors liv och en sorgsenhet över att det som drivna människor byggt upp rivs i bitar sakta men säkert, dag för dag. Låter negativt. Och det är det.

Den nya regeringen deklarerade att det är en feministisk regering och jag kan förstå varför de så snart gör ett slag för kvotering av bolagsstyrelser. Det är ju annars så att ju fler kvinnor som driver företag och tar ledande poster i näringslivet på så vis, desto fler kommer in i styrelserna i vårt näringsliv, ganska självklar utveckling. Att då kräva kvotering är förståeligt när man stryper möjligheten för många kvinnor att driva sitt företag vidare, då kommer de ju aldrig in i styrelsen på naturligt sätt. På vilket sätt blir en styrelse jämställd p g a vad jag har innanför underkläderna? Om jag hela tiden som kvinna får dörrar smällda i ansiktet när jag vill skapa lönsamma företag utifrån att det finns ett behov i vårt samhälle så uteblir den önskade kompetensen.

Våra ministrar och regering ska självklart granskas, så har man gjort i alla tider och en del har fått avgå för obetalda licensavgifter och en del kan både elda med dieselolja, måla med giftig färg och hälla tvättvatten direkt i sjön – och skylla på andra. Det är inte miljöministerns fel,  det är en medelålders vit mans fel. Alltihopa. Går det bra att bygga medborgarnas miljömoral på det viset, genom att skylla på andra?

Skoltrötta ungdomar ska piskas in i mer skola. Tvånget blir obligatoriskt och kanske att Fridolin kan lösa skolans problem på det sättet. Fridolin lovade 100 dagar. Det är 96 kvar så vi väntar alla med spänning på skolrevolutionen. Javisst, ja. Det fria skolvalet nedmonterar vi så ungdomarna slipper välja gymnasie också, de är ju ändå så trötta, det valet görs av kommunens tjänsteman med en passare som ritar ringar på kartan och skolan väljs utifrån bostadadress. Hur tänkte ni att det skulle minska segregationen?

Ungdomsarbetslösheten var de rödgrönas stora valfråga och då gör man det 40 000 kr dyrare per år att anställa en ungdom. Den ologiska ekvationen är obegriplig. Eller inte så obegripligt, kontrollen blir fenomenal om ungdomar går på av regeringen utsedda bidragsjobb.

1,2 miljoner människor får en marginalskatt på över 52%, en söt liten nyhet såhär en vanlig tisdag i rödröda Sverige. Av skattemoral kan vi väl inte förvänta oss mycket av medborgarna, när minister Wallström väljer att ta ut 30 miljoner skattefritt. Hon gillar att sticka ut kanske, eftersom övriga i kollegorna gänget valde en schysstare väg. Vad får människor att fuska? Jo, när man inte klarar av det man är ålagd att göra. Så grattis Sverige, vi återgår till skattefuskande och svartjobb. Det blir billigast så och där kan Löfven stå med sin långnäsa när han tittar i pengapåsen för välfärden. Den blir inte fullare.

Det grymmaste är dock ändå Sjöstedt som gråter av lycka i direktsänding när han lyckas knyta knutar i magen på välfärdsentreprenörerna som ser sina livsverk nedmonteras. Det känns så enkelt att stå i TV som politiker och med enbart ideologiska fraser och utan någon redovisad konsekvensanalys bara lägga krokben för hundratusentals företagare som satsat tid, kunskap och kapital på något som ger andra människor välfärd och kunskap men också tillväxt och jobb till samhället. Den presskonferensen får mig att må illa, den skadeglädjen som lyser ut Sjöstedt är kränkande. Bara för att en del inte skött sig. Det blir normen. Vilken stolthet känner Sjöstedt nu då? Jag undrar om inte stoltheten hade varit mer av värde om Sjöstedt frågat de välskötta privata aktörerna hur de lyckas så bra i sina verksamheter med samma pengar som de offentliga får, att lära av de som lyckas. Men det tillhör väl inte en vänsterpolitker att närma sig en företagare och be om råd. För företagare är onödiga, de tjänar pengar.

Regeringens förslag innebär då alltså att välfärdsföretag och friskolor ska drivas som hobbyföretag, för om man läser vad Skatteverket skriver så är det vad man har att välja på om vinstsyftet ska bort, likaså varaktigheten blir ju tveksam i dessa hobbyföretag.

”När det gäller verksamhet som bedrivs av en fysisk person ska tre villkor vara uppfyllda för att det ska vara näringsverksamhet. Villkoren är
•självständighet
•vinstsyfte
•varaktighet.
Om något av dessa villkor inte är uppfyllt är det i stället vanligen fråga om inkomst av tjänst i form av uppdragsinkomster eller hobby. När Skatteverket bedömer om den verksamhet du bedriver är näringsverksamhet prövas alla villkor tillsammans.”

Momsen på restaurangmat kvarstår och jag hoppas att Sjöstedt och Löfven kvider av att behöva se detta hända, att behöva behålla en av de bra reformerna som alliansen införde. Jag hoppas verkligen de någon gång inser att deras kvidande räddar jobb och småföretag, inte minst på landsbygden. Förstår att det är svårt nu, eftersom landsbygden inte finns.

Nedmonteringsjakten med Löfven, Romson, Fridolin med hjälp av Sjöstedt börjar i rask takt och frågan är hur mycket byten som hinner fällas  innan vi har ett nytt val. Bubblet i mig kvarstår, sorgsenheten likaså.

Oppositionens slakt av den fria företagsamheten!

Det är 30 dagar kvar till valet och snaran dras hårdare, tonen blir tuffare och förslagen och vallöften haglar i luften. Det är svårt att hänga med. Risken är då att man inte orkar bry sig, man tar den valsedel som man brukar ta. Men det finns förslag och löften som oroar mig ordentligt mycket, det är de förslag som i princip slaktar småföretagen och dess chans att bedriva verksamhet. Nej, det handlar inte bara om företagen och företagaren, det handlar i högsta grad om dig som jobbar i ett företag, som är anställd. Det handlar om att du tror att de åtgärder som oppositionen vill genomföra skall gynna dig och din trygghet. Men det är fel.

RUT– diskussionen har ingen undgått i veckan efter Ali Esbatis (V) utspel om tjänstefolk. Klasskillnader kan vi aldrig få bort då det finns politiska krafter som har ett så klart förakt för de som driver företag, som ser företagaren som en slavdrivare som säljer tjänstefolk till rika för att skura deras golv. Så länge som Ali och hans kompisar inte ser entreprenören som har sett ett behov, skapat en tjänst eller produkt och utifrån de förutsättningar som ges låtit företaget växa med nya medarbetare och investeringar. Oavsett om det handlar om att spika eller skura golvet.

RUT har inte minst plockat upp de som faktiskt stått längst ned i en svart grop av otrygghet, med lön ibland eller ingen alls, oförsäkrad och en pension som ingen kommer att behöva betala ut, för det finns ingen sparad. RUT har färgat svart till vitt, gjort otryggt till tryggt. RUT måste behållas i oförändrat skick inte minst för dig som är anställd!

Dagens utspel från Socialdemokraterna där man vill slopa småföretagens möjlighet till undantaget i LAS, där 2 personer kan sägas upp utan förhandling. Det låter verkligen som att det skull vara till den antälldes fördel i alla lägen, eller hur? Allt ska förhandlas och med ett eventuellt resultat som sist in först ut. Fair? Kanske, kanske inte. Tänk från annan vinkel. I ett litet företag har kanske varje anställd speciell spetskompetens, en del behövs för att företaget i en kris ska överleva, en del kompetenser kanske blir överflödiga. Låter hårt. Men den andra tuffa sanningen är att om man inte kan själv få bestämma vilken kompetens som är livsviktig för företaget så kan resultatet bli att alla får gå och företaget läggs ned. Undantaget i LAS måste behållas i oförändrat skick framförallt för dig som anställd.

Vidare har vi krav på vinstförbud alternativt inskränkningar på vinstuttag i välfärdsföretagen. Ingen driver ett företag med enbart mjuka värden som drivkraft något som ofta utmärker de typiskt kvinnliga yrken där vi vårdar och tar hand om. Nu tar de vårdande kvinnorna steget ut i näringslivet, startar ett företag, satsar kapital, tid och kunskap för att bygga upp något som kanske om några år visar vinst. Lönedags för företagaren som står längst ned på lönelistan, kvittot på en välskött verksamhet! Tiden kommer då investeringar kan göras och fler medarbetare kan anställas. Riskkapital, vinst skapar girighet, vinst försummar vårdtagarna – så skallar ropen! Av de drygt 11000 vårdföretagen så har ca 10500 mindre än 19 anställda, dvs ett småföretag. Vad får dig att tro att någon skulle starta ett företag, satsa hus o hem, tid och kapital på något som ska drivas med enbart känsla och inte med vinstsyfte? En vinst som gör att företaget kan växa, investera och anställa men också en vinst som kan sparas för sämre tider som den globala lågkonjunktur vi fortfarande dras med. Att media gärna hänger ut de privata skandalerna är en annan sida som egentligen inte har med vinsten att göra, det har med brist på kvalitetssäkring att göra. Välfärdsföretagen ser jag som ett fantastiskt verktyg att skapa ett jämställ näringsliv då vi här finner fler kvinnor som företagare än i övriga näringslivet. Så vart tar jämställdhetsperspektivet, feminismen och valfriheten vägen i oppositionen när kvinnor ska återgå till anställningar hos en enda angiven arbetsgivare. VINST i välfärd, men med kompletterande kvalitetssäkringar, är här för att stanna, inte minst för de 125000 som jobbar i den privata vårdsektorn och för alla brukare som använder sig av deras tjänster. 

MOMS på livsmedel. Det finns egentligen inget att diskutera. Beskattning på mat som äts stående eller sittande ska vara likvärdig. Det intressanta är att S, V och SD vill gynna de internationella företagen då de kan dra ner på sina sittplatser och tvinga kunden att äta ur en påse, stående på parkeringen. Då behåller de sina 12% på stora delar av sortimentet. Samma gäller de stora livsmedelskedjorna som har egna kök och gör färdiga produkter till lunchen. De som drabbas är alla restauranger, småföretag inte sällan på landsbygden, som lever på att leverera en bra produkt, lokal med sittplats och fin service. Jovisst, fanns det restauranger innan momssänkning också, ett argument som används flitigt av oppositionen. Men hur såg det ut? Svartjobben var fler, fusket var betydande och konkurserna fler. Rättvis MOMS på mat är en självklarhet, inte minst för de småföretag som lever på knappa marginaler och för dig som har förmånen att jobba i en bransch som trots global lågkonjunktur skapat tillväxt och jobb, till stor förtjänst av den reformen.

Arbetsgivaravgift för unga. Ungdomsrabatt som många kallar det,eller som oppositionen kallar för företagsrabatt. Att hamna i utanförskap redan första dagen efter studenten är inte en bra start i någon ungdoms liv. (S) paroll är ”Ingen unge utan jobb”, jag håller med. Men vad får dig att tro att de får jobb om kostnaden är lika hög som för en person som har både utbildning och erfarenhet? Av restaurangbranschens anställda är drygt 40% under 26 år, men de reformer som gjort det möjligt att få jobb för ungdomar ska skrotas. Det är riktiga jobb som för oppositionen inte är värda något. Bidragsjobb är parollen. Här blir du inte bara av med ditt riktiga jobb, du förlorar även rätten att välja arbetsgivare själv.
Arbetsgivaravgiften för unga är absolut nödvändig om inte muren för de unga in på arbetsmarknaden ska bli oöverstiglig.

Jag kan fortsätta med skatt på bensin och kilometerskatt som drabbar landsbygden och småskaligheten, stopp för allmän visstidsanställning, det fria skolvalet – alla är det förslag som slaktar den entreprenörskapsanda och småföretagsamhet som finns i Sverige. Jag undrar om oppositionens önskan egentligen vore att lägga ett förslag som lyder. ”Alla in till stan, all makt till staten, all ägo till staten. Låt oss slakta den fria företagsamheten som driver vårt land framåt, låt oss slakta de företag som bär 4 av 5 jobb under sina vingar, låt oss slakta människans vilja till fria val.” Varsågoda oppositionen, här får ni en valslogan, entreprenöriellt framtryckt och kostnaden kommer sen!

Tankar till dig som om en månad ska välja om och av vem som jobben skapas.

Valet är ditt. Oron är min.

Den blomstertid nu kommer – eller ett åsknedslag

Nu sjunger man i skolorna om den blomstertid nu kommer, med lust och färgring stor. Skolbarnen springer ut från skolan, längtar till badstrand med filt, picknick och glass. En varm och solig sommar med barfotaspring i gräset och jordgubbar till mellanmål, lek med kompisarna och tältsemester med familjen. En härlig tid att se fram emot, livet leker och en spännande höst väntar då nya utmaningar väntar i ny årskurs, ny skola eller kanske första jobbet.

Tänk så fint det vore med ett friår, att bara jobba 30 tim i veckan och få en heltidslön, att inte ha några tillväxtmål att sträva efter, att få löneförhöjning varje år trots 0-tillväxt. Ja, det är en utopi som vi läser om i media, en utopi om ett samhälle där vi springer omkring barfota i gräset och ler åt varandra, för att någon annan tar hand om notan.

För en småföretagare kanske den där blomstertiden uteblir till hösten, om svenska folket väljer en ny regering. Man vill lagstifta om rätt till heltid, sen ska heltiden bli deltid, men med heltidslön. Jodå, visst vore det fint. men någon ska betala den notan. Man vill höja lärarlönerna (som de visst är värda), men samtidigt utan tillväxt. Vi ska inte ha tillväxt, det ska rädda världen från att gå under. Man vill plocka ungdomar från riktiga jobb till fabricerade garantijobb, för att det ska bli riktiga jobb. Även den omvägen ska betalas av någon. Man vill beskatta mat högre för att kocken tillreder den i ett restaurangkök, men inte om det tillreds i ICA-köket. Någon får ta den smällen.

Man tror inte på människans förmåga att fatta egna beslut och välja sin framtid när det gäller skola, vård och omsorg. Fria val är farligt. Det skapas en massa privata inrättningar som konkurrerar med det offentliga.  Det vill man sätta stopp för på ett fint och indirekt sätt genom att göra det omöjligt att driva. Och, den här notan kommer också någon tillhanda då företag läggs ned och jobb försvinner. Att spika golv ska fortsättningsvis ge möjlighet till skattereduktion, men att torka golvet när det är klart ska inte ge samma möjlighet. Den notan, den får många av våra gamla betala och många kvinnor och utlandsfödda får betala med sina företag och jobb. Man vill beskatta landsbygdens företag än mer och därmed påskynda urbaniseringen. Notan gott folk, tillfaller småföretagen och er. Hur allt detta kan beskrivas som ett arbete för fler jobb, feminism och jämställdhet, miljö och välfärd är för mig en gåta.

Företagsvåren är här, den blomstrar sakta men säkert, att så frön som ska växa tar tid, det ska vattnas och gödas. Välfärden rustas upp, jobben blir fler, företagen blir lönsammare, fusket minskar och skatteintäkterna ökar. Våra barn kan välja skola, min mamma kan välja städhjälp, företaget växer och ungdomarna får jobb. Tillväxten skapar möjligheter till bra, och mer miljövänliga, investeringar, fler jobb och mindre fattigdom. Jag vill kunna fortsätta att sjunga den blomstertid nu kommer även till hösten. De mörka orosmolnen på himlen som oppositionen så bestämt planterat där göre sig icke besvär.