Saker som är så mycket högsäsong

Gästgivardagboken söndag 23 juli – En företagares vardag och verklighet

Det finns saker som är väldigt mycket högsäsong.

Håret. Jag har nog inte borstat ut håret sen midsommarafton. En dusch, hårtvätt, handdukstorka och en knut i nacken och köksmössa på. När kvällen kommer släpps håret ut, som fortfarande är blött och det får torka under nattsömnen. Kan det mögla i hårknuten?

Naglar. Händer som ständigt är i vatten eller i handskar utsätter naglar för en omänsklig behandling vilket resulterar i misshandlade, supekorta, ”flisiga” och väldigt fula naglar. Det är nog lika bra att man inte har möjlighet att delta i några sommarfestligheter, det här är svårt att dölja.

Kläder. Jag har ju tidigare tagit upp saknade efter att få använda mina sommarklänningar. Nu har ju inte så många haft möjlighet till det i år iallafall…. Men vad är det som tvättas i tvättmaskinen? Jo, nästan uteslutande rutiga byxor, vita jackor, förkläden och kökshanddukar.

IMG_1444.JPG

Magen. Kakmuskler växer även på mig. Det är ju nu jag skulle behöva energin som mest för att ta de där häftiga långa powerwalken. Men jag hinner ju knappt gå på hundpromenad. Tack sonen för att du stöttar där! Om några veckor ska jag……

Hemmet. När jag får ett ryck så åker snabeldraken och trasan fram, men inte många gånger under högsäsongen. Desto gladare blir jag var gång för det blir en fantastisk skillnad här hemma. Vore jag pedant skulle det inte märkas!

Papper. De högarna växer, de jäser liksom riktiga surdegar. Skulle vilja lägga de i en kastrull och koka ner till pappersmassa. Förmodligen skulle jag få stora problem längre fram och som småföretagare kan man ju inte sticka huvet i sanden och försvinna. Verkligheten kommer ikapp.

IMG_1445.JPG

Söndagskvällar. Jag har bara jobbat aktivt i köket 8 timmar idag, men jag sitter här och gör varubeställningar och håller handen under hakan för att inte huvet ska falla i sömn. Några mail till, några fler varuorder, sen ska allt stängas ner och det gör även jag. Vi försökte idag att få några timmar hemma, för oss själva, men ack vad vi gick bet. Nu är klockan 21 och alla utom ett rum är incheckade så vi väntar. Sen knyter vi oss i soffan med te och en Netflixserie. Om vi orkar.

Dagens fundering: Vad gör turisterna när det regnar, verkligen ösregnar, en hel dag?

Tack för idag, dag 28 av 69 i detta arbetspass.

 

Annonser

Gästgivardagboken lördag 22 juli

En företagares dagbok med vardag och verklighet

Ja, idag är det lördag! Jag tänkte jag skulle leka Löfven idag. ”Jag lägger en lapp i köket att jag har semester (ja, några veckor går ju inte, men ett par dagar mitt i juli, mitt i högsäsong), försvinner in i semestermooden, slår av telefonen, alla sociala medier med messenger och FB så ingen kan nå mig. Folk strömmar in i matsalen, personalen har bokat på för mycket folk, tagit vatten över huvudet, det blir felbongar och felbeställningar, men det visste de ju om men brydde sig inte. Försöker nå mig för att få hjälp. Jag är ledig. Jag svarar inte. Jag tänker dessutom ha kalas. Folk blir förbannade, personalen får väl svara för vad de gjort och varför de gjort fel. Jag tänker inte göra det. Jag är ju ledig. Jag kollar på sommarprogrammet som jag deltar i, det var ju lite mysiga frågor. Ingenting om säkerhet eller annat tjafs. Dessutom förinspelat, då är jag säker. Jag går ner på stranden och sticker huvet i sanden ett par dagar till så kanske allt är glömt och förlåtet.”

fullsizeoutput_e19.jpeg

Nej, inte ens längre än i en knäpp tanke skulle detta scenario kunna komma till stånd varken personalens ignorans eller mitt ”försvinnande”. Ansvarslöst vore det. Ansvarslöst är det. Inte ens i ett litet familjeägt småföretag får sådan ansvarslöshet förekomma, än mindre i ett land från en statsminister. 

Vår son är uppklädd, snygg och på riktigt gott festhumör. Han ska gå på kompisens bröllop. Det känns så fint, jag blir så stolt över att se våra barn bli härliga, självständiga individer med mål och framtidsvisioner, även om dessa varierar en del. Men våra barn har i princip vuxit upp med föräldrar som jobbar jämt, varje kväll, varje helg, varje skollov, varje högtid. Det var nog inte så himla enkelt eller roligt, även om vårt jobb ligger vägg i vägg med vår bostad. Sitta i baren eller köket och göra läxor fick det bli.

Ett par dyker upp och vill checka in tidigare. Vi löser problemet med en kopp kaffe och påskyndande av städningen. Nästa par dyker upp och vill checka in tidigare. De förstår om det inte är klart men kan gärna vänta. Vi löser det också. Efter en stund kommer en av personalen och hämtar mig i köket, för en gäst vill prata med mig. Hmm…något problem? Nej, det var den äldre herren i det senare paret som kom ner för att säga att de var så nöjda med det fina rummet ❤ . Det är inte ofta någon tar sig tid att komma ner för att berätta det. Fin känsla!

Kvällen i restaurangen blir relativt lugn, många av våra hotellgäster är borta på privata fester och skojigheter. Vi passar på att boka in oss med grannarna på kvällen efter stängning. Skönt att sitta ner och skratta och prata lite, bland gurkor, tomater och spindlar i växthuset!

Idag inser jag också att jag skulle behöva cykla lite oftare!

IMG_1410.JPG

Dagens fundering: Om man inte är beredd att ta tag i obehagliga situationer kanske man ska avstå höga, ansvarsfulla positioner.

Tack för idag, dag 27 av 69 i detta arbetspass.

Gästgivardagboken fredag 21 juli

En företagares dagbok med vardag och verklighet

07.30 Nej, jag är ingen morgonmänniska. Punkt.

En mörk morgon, regn från skyarna och jag runt i matsalen och tänder ljus precis som i adventstider. Någon går och hämtar en kofta att lägga över axlarna, det är lite råkallt ute, det tar sig genom väggarna i den gamla gården. Jag svarar på en hotellrecension, den här gången en 10-poängare! De blir man så glad av 🙂

Livet är skört och döden kan vara plötslig. Nås av besked att en FB-vän hastigt lämnat jordelivet, en vän som jag aldrig träffat IRL, utan enbart haft underbara diskussioner och resonemang med under flera års tid på Facebook. Jag skänker dig tankar och vila i frid, skänker din familj många tankar och önskan om att de hittar styrkan att gå vidare. ❤

Igår meddelade vår portugisiske kock att han kommer att gå vidare till en restaurang i England som har några stjärnor i den berömda guiden. Spännande för honom, synd för oss. Jag ska nu återigen börja söka efter ny personal i köket för hösten och det är inte enkelt eftersom vår bransch lider stor brist på kockar, åtminstone med kompetens. Samtidigt som det är svårt att finna den kompetens man eftersöker så finns det stjärnbeströdda krogar inte bara i Sverige men överallt som tar in gratis arbetskraft, hur många som helst. Och unga förmågor gör allt för att få en rad från dessa krogar på sitt CV. Det är att utnyttja. Snälla folk, sluta jobba gratis! 

13.45 Jag kom aldrig riktigt ur köket efter frukosten så nu är det bara att slänga sig genom en dusch och på med andra omgången kökskläder. Kort om personal i servicen ikväll så köket behöver vara topptrimmat så vi kan stötta restaurangen. Gick ner i jordgubbslandet och hittade en märklig gubbe.

IMG_1440

22.15 Nästan alla hade bokat bord till 19.30 – 20.00 så det blev en kväll med ”ingenting, ingenting, alltingpåengång”. Under ”ingenting”-tiden tog jag en paus, sittande paus, och hamnade i en diskussion på FB om kurser för nyanlända i kommunen. Ägare av tråden ville nog mer ha en diskussion om invandrares vara eller icke vara. Synd att så många inte ser dessa människor som ett viktigt humankapital och en arbetskraft som också är med och bidrar. Ja, en initialkostnad men om systemen skulle ändras så inte människor hamnar i bidrassnurran direkt så kanske integrationen skulle gå smidigare. När man kommer till Sverige som flykting så får man automatiskt bidrag och man måste ansöka om att få arbeta och betala skatt. Borde rimligtvis vara tvärtom! Nu har jag lämnat över städet för kvällen, hunden är rastad av sonen. Jag tar en god ost och sista skvätten av förrgårdagens misstag, en Netflixserie och sen kudde.

Dagens fundering: Vi har en säkerhetsskandal i Sverige via Transportstyrelsen. Statsminister Löfven är tyst. Jag tycker han tar för mycket semester.

Tack för idag, dag 26 av 69 i detta arbetspass. (Jag förlängde ju arbetspasset igår då jag la ut nya öppettider fram t o m 2 sep)

Gästgivardagboken torsdag 20 juli

En företagares dagbok med vardag och verklighet

07.30 Ja, jag har blivit recenserad från en gäst att jag var trött och sur vid frukosten. Men då var jag verkligen inte det, jag kanske missade att krama om tanten på morgonen (vilket jag inte brukar göra, men en del tror att det ingår). Den här morgonen var jag tvungen att hålla mig igång under hela frukosten för annars hade jag nog somnat över kaffet eller nåt. Och då får man inga fina recensioner. Det är ju poppis att recensera folket som jobbar mer än stället i sin helhet….

11.00 Vi har slitit hela morgonen, matat alla djur och växter, diskat undan allt, plockat in allt, städat ur frukostrummet. Personalen är här och städar hotellrummen. Det är sol och fint ute så jag går ner och plockar in lite mörkröda jordgubbar till förmiddagsfikat som vi tar med oss ut på verandan. En timme i solen. Det är att samla kraft! Nåja, datorn hängde med så jag tog tillfället i akt att uppdatera våra öppettider för hösen och vintern, svara på lite mail och bokningar. Men sitter man i solen på verandan så räknas det väl kanske inte till jobb?

IMG_1434

12.30 Går inte längre. Jag tar varvet genom duschen och hoppar i kökskläderna, de rutiga och den vita. Grissidan åker in i ugnen, mullbären som vi tog ur frysen igår åker ner i kastrullen, potatisen och rotfrukterna skalas och kokas. Kvällspersonalen anländer och full rulle bland alla kastruller! Jag hinner fixa statistiken till SCB idag. Hurra!

Grannen tittade in med en present för kattvakten. Jag som bara tycker det är skönt att gå 4 meter från gården, sitta en stund och klia kissen på magen 🙂 Nu fick jag en fin glasboll, alltså handblåst glas, som självklart ska hänga i min oas, växthuset. Man tackar!

IMG_1436.JPG

17.00 Trädgårdsvin ikväll! Alltså vinprovning med 3 skånska vingårdar och solen gör ett strålande jobb för att stämningen ska infinna sig. Det tackar vi för! Vinsugna gäster tar lokaltrafiken från Malmö för att kunna vara med på provningen och äta och dricka gott efteråt. Det är härliga människor som semestrar lite lokalt.

22.24 Köket urstädat, listan för morgondagen avklarad, en stund med ett glas av gårdagens misstag, en mysig hund, en serie på Netflix. Sen viskar kudden ”välkommen”!

Dagens fundering: Om jag inte vore svensk så skulle jag förmodligen utvisas eftersom jag tar ut för lite semester.

Tack för idag, dag 25 av 69 i detta arbetspass. (Jag förlängde just arbetspasset i och med att jag la ut nya öppettider fram t o m 2 sep)

 

Gästgivardagboken onsdag 19 juli

En företagares dagbok med vardag och verklighet

07.30 Som att skrapa seg kola från en plåt. Ungefär så kände jag mig i morse. Nej, jag är inte morgonpigg alls, har aldrig varit och kommer förmodligen aldrig att bli. Men även den här morgonen lyckades jag få äggröra och bacon på bordet till kl 8. Prick.

När jag skriver varje dag om mina matrundor, mina kökstimmar, personalmat, odlingar och inköp av mat så inser jag vilken mattant jag är. Allt jag gör handlar om något vi stoppar i oss. Att laga mat ger ändå många stunder att fundera och det är väl tur. När jag gör menyer så brukar det heta bland personal och grannar ”nu går hon i köket och funderar”. Ja, så är det, jag funderar på vad som passar ihop, hur ska vi tillaga det, hur ska vi servera, hur ser logistiken ut och framförallt var köper jag råvarorna. Sen handlar jag, testlagar, ändrar lite och kör ut det på menyn. Lätt som en plätt.

10.00 Kort om personal i städet idag igen så jag tar disken och städar ut frukostrummet. Känner hur det klumpar ihop sig idag, måste hinna med pappersjobbet också. Och den där statistiken som SCB ska ha in varje månad senast 5 dagar efter månadsskiftet. Här tar man ingen hänsyn till småföretagare som redan jobbar skiten ur sig eller att det är högsäsong. För alla har väl bara en knapp att trycka på så är det klart. Not, inte vi. Inte många av de små boendeanläggningar som finns. Ja, jag är sen, det är den 19:e idag och jag ska försöka.

11.00 Hade glömt om inte min kalender ringt mig. Ett möte med ett par som bokat ett större arrangemang i augusti. En timmes planering så har vi väl satt det klart. Avhämtning av en buffé på 35 personer kräver lite logistik i kylarna, speciellt i högsäsong. Vi löser det.

13.00 Yngste sonen tittar förbi hemma innan han drar ut på sitt sjöjobb i några veckor. Jag hinner faktiskt knappt prata med honom.

Bokföring, betala våra leverantörer, baka bröd, fixa såsen, lämna instruktioner i köket. Det går i ett.

17.00 Ölprovning med Klackabackens bryggeri idag och då passade solen på att titta fram och göra trädgården varm och mysig. Trädgårdsöl.

IMG_1432.JPG

Ikväll har vi riktigt tur i oturen. Gäster beställer 1 flaska Lealtanza Gran Reserva 2000. Korken går av! Det enda sätt jag kunde fixa den var att trycka ner korken och så kan man inte göra framför gästerna så vi plockar fram en ny flaska. Den korken glider ur. Puh! Men då återstår för oss andra att smaka på den andra flaskan och den är gudomlig! Det blir en skön AW ikväll. Varmt. Fantastiskt vin. Växthuset.

IMG_1433.JPG

Statistiken får vänta en dag till. Jag tänker njuta av den här kvällen. Man vet aldrig när nästa kommer!

Dagens fundering: Semesterlagen säger 4 veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna. Då har jag alltså 15 års sommarsemester innestående. Det blir 60 sommarveckor. Om kostnadsläget för att anställa vore annorlunda kanske det vore möjligt med kanske en veckas semester under den svenska sommaren. Vi småföretagare borde då kanske rimligtvis få vår pension ett par år tidigare då?  Vore inte det en rättvist urbra idé?

Tack för idag, dag 24 av 56 i detta arbetspass.

 

Gästgivardagboken tisdag 18 juli

En företagares dagbok med vardag och verklighet

06.30 Nej, känslan av nedstämdhet försvann inte under natten. Jag har fortfarande den där klumpen i mig. Jag ligger en timme i sängen och funderar, vänder och vrider och försöker rannsaka hela processen. Konstaterar att jag inte är riktigt tillfredsställd att bli bedömd utifrån, antar jag, mitt icke-leende efter många långa arbetsdagar och en fråga. Jag lämnar det nu. Punkt. Ny dag.

07.30 Det är ju väldigt kallt för säsongen, lite mörkt också. Men det myser vi till med tända ljus på buffén i matsalen, ljusen syns lite mer en mörk morgon. Jag tycker synd om turisterna som packar på sig både tjocka jackor och regnkläder. Jodå, avbokningarna når även oss från de som söker sig till varmare breddgrader och sol. Men än så länge har vi ändå fullbokat nästan varje dag.

10.00 Matrundan bland djur och växter avklarad så vi tar itu med frukostdisken. En personal mindre på städ samt en som måste gå tidigare idag så jag städar ur frukostrummet och diskrummet helt och hållet för det kommer de inte hinna med idag. Varuleverans från Martin Servera kommer. Vi får en extra låda vin på lasset. Självklart meddelar vi leverantören så det hamnar hos rätt krog. Har själva varit med om att det lastas av fel men ingen har fått fel så då står man där utan. Det kan sabba en hel helg, kalaset eller bröllopet.

11.50 Måste göra listan för kvällens köksjobb. Borde göra bokföring men det får bli onsdag när vi är en till i köket. Väntar grönsaksleverans också, måste nog gå och handla rädisor då jag glömde beställa de. Mina i trädgårdslandet har blivit jättekonstiga, avlånga, smala och helt oätliga. Vad kan det bero på?

13.00 Genom en dusch och kökskläderna åker på. Vet ni hur trött man kan bli på rutiga byxor och vit jacka? Vet ni hur mycket jag längtar efter att få ta på mig mina sommarklänningar, sitta i trädgården och sippa på ett underbart rosévin? Nej, nu får jag sluta drömma. Jobba.

17.00 Veckans ölprovning med Hönsinge Hantverksbryggeri. Otroligt populärt med dessa provningar som vi har hela sommaren. Lokala öl och lokala viner, det trodde vi aldrig skulle bli så stort och jag tycker det är så kul med de här entreprenörerna som lever sin dröm! Så här ser parkeringen ut när det är ölprovning.

IMG_1427.JPG

Ja, sen bara rasslar det till, ölprovarna är hungriga. Jättehungriga. Vi är tre i köket och det behövs eftersom alla bord är upptagna av hungriga gäster. Härligt! Så fixade vi nästan soprent i kylarna igen.

21.30 Jag överlämnar städningen i köket med varm hand till M. Min rygg säger stopp. Kramp. Har du någonsin fått kramp i ryggen? Det är oskönt. Jag tar min fyrfota prickisälskling på en långpromenad i denna sköna sommarkväll.

Det är vackert. Tyst. En lisa för själen. 

IMG_1431.JPG

Jag längtar efter att få gå på en riktigt rolig sommarfest! Bara poppar upp sådär i huvudet. Kanske för att jag längtar efter mina sommarklänningar.

Dagens fundering: Ett minne som dyker upp från paret som för några år sedan beställde EN förrätt. De blev inte mätta. En förrätt är en förrätt, alltså något man äter före huvudrätten, m a o inte så stor. Ska man dessutom dela på förrätten med någon, tja då blir det inte så mycket……hur tänkte de då?

Tack för idag, dag 23 av 56 i detta arbetspass.

Gästgivardagboken måndag 17 juli

En företagares dagbok med vardag och verklighet

07.30 Ni vet när man sover så där hårt så att man inte vet var man är när man vaknar. Då vill man gärna bara vända sig om och slänga mobilsignalerna som väcker en ut genom fönstret. Hunden öppnar ENA ögat och sneglar på mig. Ska hon gå upp eller ska hon vända sig om? tycks hon tänka. Hunden stänger ögat och vänder sig om. Jag får stå för uppstigningen.

09.00 När frukosten är avklarat går jag min vanliga andra matrunda. Hunden. Grannens katter. Växthuset. Där har det nog knakat under natten för jösses vad det växer. Jag måste möblera om och hänga upp flera band i taket för alla gurkor to be. Surrar med några hotellgäster under tiden. De verkar trivas bra här!

11.00 Vi har ju ett gäng med bärbuskar också så jag tar en timme och plockar in hallon, gula hallon, krusbär, svarta vinbär och några fina mörkröda jordgubbar. Funderar på en sylt med hallon, svarta vinbär och jordgubbar. Kan det bli gott? Krusbären blir en chutney med sting iallafall.

 

14.00 Sylt och chutney kokad och burkad. Kvällspersonal i köket anländer och vi planerar för kvällen. Jag måste komplettera mina varubeställningar, det går åt en del råvaror så här års, man behöver verkligen inte vara rädd att något blir gammalt!

Häromkvällen när jag var ute och gick med vår hund mötte jag ett par som jag kände igen från hotellet, en av kvällarna då vi hade sjukt mycket att göra och en hundpromenad är en lisa för själen. Jag träffar ju inte alla som bor här eftersom jag mest står i köket, det händer att jag är ute i matsalen och presenterar mat, hämtar dricka osv. Jag vet att jag hade stött på paret i matsalen och de hade berömt maten, vilket jag tackade så mycket för. Alltid härligt att gäster är nöjda. Men så mötte jag dem på promenaden och de hade en liten hund med sig. Vi tillåter inte hundar på hotellet så jag frågade lite försiktig.
– Bor inte ni på hotellet? Tänkte eftersom ni har hund med er.
– Jo, men vi fick tillåtelse när vi checkade in.
– Aha, dåså, svarade jag.

När jag senare frågade Johan så visade  det sig att de anlände sent och då kunde inte Johan skicka iväg paret så han gjorde ett undantag. Men glömde i all stress att berätta för mig. Men mitt möte under promenaden med paret var egentligen de enda meningar som utbyttes mellan oss under deras 2-dagarsvistelse, förutom att jag tackade för berömmet. Deras recension på bokningssajten lyder ”Frun i värdparet,väldigt dryg och otrevlig! Mannen väldigt trevlig.” Så nu känner jag mig som i Black Mirror där allt man gör, hur man säger, om man ler eller inte ska betygsättas. Är inte den utveckligen ganska läskig? Jag blev i iallafall väldigt ledsen, jag tar det personligt. Vi gör verkligen allt vi förmår för att våra gäster ska trivas, sen kanske vi inte når alla till 100%.

På FB kom ett minne från några år tidigare som är lite kul. 🙂
Gästen som precis har checkat in:
– Kan ni ta den här soppåsen?
– Ja, visst ok. Vi lägger den i vår soptunna.
– Men det är gammal mat i som jag haft i bilen, så ni kan ju sopsortera först!

Dagens fundering: På måndagskvällen går jag och lägger mig med en mycket nedstämd känsla. Ska alla människor vara exakt lika för att vi går omkring och betygsätter varandra? Det är som sagt väldigt enkelt att skriva på internet.

Tack för idag, dag 22 av 56 i detta arbetspass.