Moment 22 i ett sjukt system stoppar integration

Jag funderade på om det finns möjlighet att erbjuda någon asylsökande ungdom ett sommarjobb, inte praktik utan jobb med LÖN, i vår verksamhet så jag ville kolla vad som gäller. Då vi även kommer starta ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar tycker jag det är en fråga som berör oss då vi gärna ser att integrationen startar från dag 1 med planer på utbildning men även jobb, sommarjobb eller helgjobb. Jag ringde till Migrationsverket för att förhöra mig om vad som gäller för asylsökande ungdomar under 18 år om de vill jobba. En mycket trevlig kvinna på kundtjänst berättade hur det skulle gå till.

När de söker asyl så får de ett sk LMA-kort och för att ha rätt att arbeta under tiden du är asylsökande måste du ha fått ett bevis om att du är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd (AT-UND). Det söker man hos migrationsverket. Sen ska den asylsökande ha ett samordningsnummer som man får hos Skatteverket, för att arbetsgivare ska kunna betala in skatt. Därefter kan man anställa den asylsökande.

Men nu kommer det stora problemet och frustrationen hos kvinnan på kundtjänst var oerhört tydlig.

När en person söker asyl så behåller migrationsverket dess ID-handlingar under ansökningstiden som kan ta upp till 2 år. Ingen bank är villig att öppna konto för en person som inte har en ID-handling. Arbetsgivaren kan därför inte betala ut lönen till ett konto.

Nästa problem som uppstår är att så länge du inte har ett personnummer (om du är över 18 år) med de 4 sista siffrorna så får du inte gå på SFI och lära dig ditt nya lands språk. De siffrorna får du när du får ditt uppehållstillstånd beviljat, alltså efter 2 år.

Jamen, herregud, är det så konstigt om folk bråkar och tjafsar med varandra på ett asylboende när vi sätter de på pottkanten i minst två år utan möjlighet till att försöka försörja sig eller lära sig språket!?

Är det så konstigt att det tar många år innan asylsökande har kommit in på arbetsmarknaden när de faktiskt inte ges en sportslig chans!?

Hur ska näringslivet kunna ”ta ansvar” som statsminister Löfven efterlyst när det gäller integrationsfrågan!?

Denna koloss till moment 22 måste lösas pronto.

Gör ett avtal med banker om speciella lönekonton för asylsökande där ett intyg från migrationsverket får verka som ID-handling för detta och gör det möjligt för människor att jobba och få ut sin lön istället för att sitta på en sängkant och hamna i passivitet vilket om något är en katalysator till att skapa problem.

Låt de som vill lära sig svenska. Det finns ingenting som är så bra som att kunna språket i det land man tänker skapa sig en framtid i och under asyltiden, ja det är ju då de har mängder med tid!

När personal på migrationsverket utbrister i en fullständig uppgivenhet för att systemet är så fyrkantigt och korkat, när de nästan skäms för att berätta hur korkat systemet är – jamen, snälla regering var god gör om och gör rätt för detta handlar enbart om politiska beslut! 

Människor som söker asyl har alltså mycket små möjligheter att skapa sin egen försörjning, klart är ju naturligtvis då att de kostar samhället en bra slant, klart att det slår tillbaka på människorna som kommer hit för att söka trygghet i form av främlingsfientlighet och att bli kallade utsugare av vår välfärdssystem när man löser DET problemet med att stänga gränser istället för att låsa upp systemen. Det är ni, regeringspolitiker- och riksdagspolitiker, som har nyckeln som kan låsa upp detta, så gör det. Sluta prata och agera istället!

 

 

 

Annonser

Den rödgröna regeringen sätter människor i asylväntrummet

Inom en snar framtid kommer industrin, vården och besöksnäringen att slåss om arbetskraften. I restaurangbranschen ser vi redan att vi saknar kompetenser, under förra säsongen ”importerades” kockar från andra länder. Vi får en allt större äldre befolkning, det betyder även att vi kommer behöva mer människor som jobbar inom vård och omsorg.

Samtidigt som detta är ett framtidsfaktum så gör vår regering allt för att förhindra att fler människor kommer in på arbetsmarknaden. Under 2015 har som bekant en mängd asylsökande kommit till Sverige. Människor. En del med utbildning, en del utan.

Att fly ett krig, terrorism, förföljelse och tortyr antar jag sätter djupa spår i en människas själ. Att fly innebär att man söker trygghet, man söker en framtid någon annanstans där man inte får huset sprängt av bensinbomber, där barnen inte säljs som sexslavar eller som kanonmat till arméer och terrororganisationer. Man söker möjlighet att bygga ett nytt liv.

Nu har rödgröna regeringens förslag om att tillfälliga uppehålls-tillstånd ska bli huvudregel och att möjligheterna till anhöriginvandring krafigt ska beskäras skickats på remiss till Lagrådet. Det uttalade syftet är att färre ska söka asyl i Sverige. Syfte kan knappast vara att människor ska integreras.

När man kommer till Sverige som asylsökande så börjar numera en ytterst oviss framtid att ta form. Tillfälliga uppehållstillstånd på 1 eller 3 år innebär en ständig väntan på beslut om ytterligare 1 års väntan eller utvisning. Ensamkommande barn som saknar familj i hemlandet kommer till exempel att beviljas ettåriga tillstånd om och om igen fram tills dess att de fyller 18. De ensamkommande barnen sätts i en skola, lär sig språket, hittar vänner och kanske, kanske de glömmer lite av det dom upplevt. Men så kommer 18-årsdagen med ovissheten inslaget i presentpapper.Barnen bedöms då vara vuxna och inte längre i behov av ett ordnat mottagande i hemlandet. De kommer heller inte garanteras att få stanna här längre då det inte längre finns en särskild humanitär grund för barn att få permanent uppehållstillstånd. Mot barnen är detta oerhört grymt.

Jamen, vem i hela friden kommer överhuvudtaget ens försöka integrera sig i det svenska samhället om en ständig prövning av uppehållstillstånd hänger över en? Vem? Säg mig vem kommer att försöka lära sig språk, utbilda sig eller ens försöka få ett jobb när en återkommande risk att skickas tillbaka till landet som torterade, fängslade, bombade och våldtog?

Och vem kommer att anställa, ge handledning och utbildning på en arbetsplats om man riskerar att bli av med sin anställde varje år? För att bygga en framtid med utbildning, jobb och företagande krävs långsiktighet, inte 1-årskontrakt.

Vi kommer att se flyktingförläggningar med stillasittande passiva asylsökande som inte har ett uns av framtidstro därför att ingen ser deras värde, deras kompetens, deras önskan om att skapa något bättre. De blev en asylsökande, ett tillfälligt uppehållstillstånd, ett papper på en myndighet i ett land någon annanstans. 

Vi missar utmärkta tillfällen att integrera människor med kompetens eller kanske enbart viljan att jobba och skapa en ny framtid, när den rödgröna regeringen väljer den här vägen. Vi skulle istället välja vägen att ge alla ett arbetstillstånd när de kommer hit, det är första förutsättningen för att finna försörjning. De behöver handledning och språk för att kunna utföra många jobb därför vore en ingångslön lägre än de nuvarande en väg att skapa förutsättningar för arbetsgivare att anställa dessa människor. Nu skriker vänstern igen! ”Sänk inte min lön.” Läs en gång till då.  Ni som nyss skrek, fundera över om det är mer värdigt att erhålla 24 kr per dag i ett asylväntrum år ut och år in, än att få möjlighet att jobba och lära sig språket? En ingångslön kan du alltid förhandla om, du kan aldrig förhandla om 24 kronorsbidraget. Det finns en annan anledning till att så snabbt som möjligt ge asylsökande lägre trösklar in på arbetsmarknaden – förslaget till lagrådet om att tillfälliga uppehållstillstånd kan omvandlas till permanenta om en person har skaffat sig försörjning.

Att industrin, vården och besöksnäringen inom en snar framtid kommer att ha stora problem med att finna personal är ingen quick-fix. Det kräver en plan. Något som den rödgröna regeringen så uppenbart har missat. Om vi inte tar tillvara alla människor med dess möjligheter och företagens behov så kommer vi att hamna i en situation där de som jobbar måste jobba mer och längre för att klara av de skatter som vi måste lägga på de bidragsberoende människorna och den enorma byråkratin detta kräver.

Att placera människor i ett asylväntrum år ut och år in är en betydligt sämre lösning än att bjuda in till jobb, företagande och integration.