Jag känner mig rik och målinriktad

Vi har tagit oss igenom en fantastisk sommarsäsong i år! Jag kan bara bocka och tacka alla härliga gäster som besökt oss, ätit, vilat, bott, provat viner och öl. Vi har jobbat jääääättemycket denna sommar men nu kommer belöningen.

Som företagare så sätter man hela tiden mål som ska uppnås. Det är de morötterna som driver en att ibland uträtta det omöjliga. Vi kliver hela tiden över olika målstreck och varje gång så känns det som att guldmedaljerna borde hänga där på väggen i en lång rad, det gör de också, i mitt eget huvud. I år nådde vi ett mål som vi strävat efter i många år, men vi tog det, vi satte det och vi är otroligt stolta! Vi suger på karamellen några dagar och sen utbrister vi båda två nästan samtidigt: – Vad är nästa mål? Jodå, vi har satt de målen och det ska jag kanske berätta om senare, inte nu. Vi måste komma närmare målet först.

Vi är entreprenörer och det är ett särskilt folk som tar möjligheter och gör bra av, klart det finns hinder men om vi hade vägrat vid hindren så hade vi inte kommit runt banan, det är nog lite det som driver oss också, att klara av, att få gjort, att göra bättre, att aldrig ge upp! Som jag sagt tidigare, man får träna mer så blir man bättre.

September kommer snart, det är för oss en riktig lågsäsong, men då kan vi unna oss lite kortare dagar och semester framförallt. Semester för oss kan vara allt från en härlig resa, vänner på besök som vi verkligen hinner umgås med, ta hunden och kaffetermos ner till stranden, njuta av septembervärmen på verandan med världens bästa rosévin. Snart är den tiden här. Den som spar han har!

Jag har denna sommar blivit med växthus och jisses vad det växer! Vi var dock lite sena med plantering så mognaden av diverse grönsaker och frukter låter dröja på sig. Idag har jag haft nöjet att plocka in denna rikedom! Ja, jag känner mig rik när jag kan plocka in ett helt fat med självodlade grönsaker.

img_1498.jpg

Belöningen med nådda mål, semester och rikedom med ett fyllt grönsaksfat, då är det värt allt jobb!

Annonser

Hur säkrar vi kunskapskrav på yrkesutbildningarna?

Gästgivardagboken måndag 24 juli – En företagares vardag och verklighet

03.40 Sista gången jag tittar på klockan innan jag somnar. Så här blir jag när det är alldeles för mycket att göra. Tankar om hur det skulle rullat på bättre, det gick bra, men det kan alltid gå bättre. Jag missade att skriva lista på vad som ska göras i köket idag, vilket är dumt för då ligger jag bara och snurrar och funderar. Ryggen kunde vara i bättre skick.

07.30 Några timmars sömn. Jag orkar knappt stiga upp, men valet är enkelt för det finns inget. Jag skulle vilja ringa chefen och be att få komma några timmar senare, men jag vet att jag inte skulle godkänna det. Jag kan ju säga till chefen att jag är sjuk? Fast jag synar nog det….Så det är bara att pallra sig upp.

Som sagt så blev det lite länsat i kylarna igår, det innebär att göra om allt idag. Gnocchi med jordärtsskocka, alltså jättegott, men o så pilligt det är att hålla på med. Speciellt som det är vår storsäljare i år. Klockan två kommer förstärkning i köket och jag tar mig ner i landet för att plocka lök och ätbara blommor. Allt som växer ovan jord är ju verkligen välsköljt i år, det sköter himlen om så fint. Suck. Så här kommer en sommaräng i fullt solsken och full blom!

IMG_9957.JPG

16.00 Swedish Fika åker fram, incheckningarna startar och när jag tittar i bokningspärman så inser jag att kvällen är verkligen räddad. Helt fullbokat och dessutom fullbokad ölprovning med lokala Hönsinge hantverksbryggeri.

22.30 Om jag var slut igår så är det ingenting mot idag. Två femtontimmarspass med 4 timmars sömn emellan och på 30:e dagen nonstop. Är det värt allt detta? Hur orkar man? Ärligt? Ibland gör man inte det, ibland brister det. Det gjorde det ikväll när jag städat ur köket och allt var undanplockat. Det bara brast. Det kom några tårar.

Hur tar man sig vidare när det brister och orken sinar? Jag går in och läser i vår gästbok, det brukar vara en lisa för själen. Idag har vi även fått många fina recensioner både på Google, FB och booking.com. Då kan det kännas värt.

23.30 Det kommer en dag imorgon också, en likadan som idag. Så jag hoppas John Blund är snäll och fixar natten.

Dagens fundering: Vi söker som sagt efter en kock till fr o m september och t o m december, kort period, jag vet men så är det nu. Jag är allvarligt oroad över den kompetens- och arbetskraftsbrist som råder inom yrket. Många har kökspersonal från Spanien och Portugal idag. Jag är än mer oroad över kvalitén på de grundläggande yrkesutbildningarna. Yrkesutbildningar måste säkras med kvalitet och kunskapskrav utifrån branschernas behov. Det räcker inte att gå ut med godkänt från en restaurangutbildning på gymnasienivå om man inte vet vad en vinaigrette är, hur man lagar en sås, skillnad på rädisa och rättika eller vad en 1-2-3 lag tillagas. Kravet på den nivån måste vara att baskunskaper i alla moment klaras, både teoretiskt och praktiskt. Allt annat är att lura både elever och framtida arbetsgivare. Hur ska vi lösa detta? Det är bråttom nu.

Tack för idag, dag 30 av 69 i detta arbetspass.

Gästgivardagboken torsdag 20 juli

En företagares dagbok med vardag och verklighet

07.30 Ja, jag har blivit recenserad från en gäst att jag var trött och sur vid frukosten. Men då var jag verkligen inte det, jag kanske missade att krama om tanten på morgonen (vilket jag inte brukar göra, men en del tror att det ingår). Den här morgonen var jag tvungen att hålla mig igång under hela frukosten för annars hade jag nog somnat över kaffet eller nåt. Och då får man inga fina recensioner. Det är ju poppis att recensera folket som jobbar mer än stället i sin helhet….

11.00 Vi har slitit hela morgonen, matat alla djur och växter, diskat undan allt, plockat in allt, städat ur frukostrummet. Personalen är här och städar hotellrummen. Det är sol och fint ute så jag går ner och plockar in lite mörkröda jordgubbar till förmiddagsfikat som vi tar med oss ut på verandan. En timme i solen. Det är att samla kraft! Nåja, datorn hängde med så jag tog tillfället i akt att uppdatera våra öppettider för hösen och vintern, svara på lite mail och bokningar. Men sitter man i solen på verandan så räknas det väl kanske inte till jobb?

IMG_1434

12.30 Går inte längre. Jag tar varvet genom duschen och hoppar i kökskläderna, de rutiga och den vita. Grissidan åker in i ugnen, mullbären som vi tog ur frysen igår åker ner i kastrullen, potatisen och rotfrukterna skalas och kokas. Kvällspersonalen anländer och full rulle bland alla kastruller! Jag hinner fixa statistiken till SCB idag. Hurra!

Grannen tittade in med en present för kattvakten. Jag som bara tycker det är skönt att gå 4 meter från gården, sitta en stund och klia kissen på magen 🙂 Nu fick jag en fin glasboll, alltså handblåst glas, som självklart ska hänga i min oas, växthuset. Man tackar!

IMG_1436.JPG

17.00 Trädgårdsvin ikväll! Alltså vinprovning med 3 skånska vingårdar och solen gör ett strålande jobb för att stämningen ska infinna sig. Det tackar vi för! Vinsugna gäster tar lokaltrafiken från Malmö för att kunna vara med på provningen och äta och dricka gott efteråt. Det är härliga människor som semestrar lite lokalt.

22.24 Köket urstädat, listan för morgondagen avklarad, en stund med ett glas av gårdagens misstag, en mysig hund, en serie på Netflix. Sen viskar kudden ”välkommen”!

Dagens fundering: Om jag inte vore svensk så skulle jag förmodligen utvisas eftersom jag tar ut för lite semester.

Tack för idag, dag 25 av 69 i detta arbetspass. (Jag förlängde just arbetspasset i och med att jag la ut nya öppettider fram t o m 2 sep)

 

Regeringens vänsterpolitik drabbar ungdomar och företagsamheten

Vi företagare vet vad kostnaden är för att anställa en person. Vi vet också att ökade kostnader för personal leder till färre jobb. Vi är ju inte dummare än att vi ser vad de ökade arbetsgivaravgifterna för ungdomar leder till för resultat – färre jobb till ungdomar utan erfarenhet, något som nuvarande regering hävdade i sin valrörelse och nu i regeringsställning vara helt fel. Kostnadsökningen kommer inte att påverka jobben negativt menar man.

Så naivt, så fel, så mycket okunskap och så mycket ovilja att lyssna på de som är ansvariga för sin personal, företagaren. Det är ju med ett företag lika som ett hushåll, får du högre hyra så får du dra in på något annat, eller välja en mindre bostad. Det är ju ingen företagare som skiter pengar bara för att kostnaderna för personal skjuter i höjden, inte heller ramlar pengarna från himlen.

Många småföretag har bara en eller några anställda, många enbart unga anställda, de drabbas oerhört hårt, men som i allt annat som den här regeringen har framfört så räknas vi inte. Varje litet företag för sig betyder ju inte så mycket, om våra en eller två anställda inte får behålla jobbet så är det väl ingen fara. Om ett eller annat småföretag går omkull för att det inte blir lönsamt längre då man inte kan hålla den personal som är nödvändig, spelar väl inte heller så stor roll. Det är väl bara fel på affärsidén. Fel på 1.000.000 affärsidéer? Ett resonemang man kan tyda i de reformer regeringen nu vill införa. Men det drabbar nog inte bara de där en eller två anställda och några företag, det drabbar många anställda i de sammanlagt 1 miljon småföretagen med 1-9 anställda.

Men om regeringen inte tror att deras kostnadsökningar kommer att ha någon effekt på ungdomars jobb – hur kommer det sig då att man skickar in statsbidrag till kommunerna för att det inte ska bli kännbart? ”Finansministerns kortsiktiga dumhet slår mot ungdomarna”. Detta talar ett tydligt språk där man säger att företagen får bita i det sura äpplet och betala eller försvinna, alternativt återgår företagaren till långa tunga arbetsdagar själv för att klara sitt företag samtidigt som regeringen skapar en osund konkurrens med kommunerna som får statsbidrag.

När vi i dagarna förfasas över hur människor fick slå sönder murar för att bli fria i kommunistiska DDR för bara 25 år sedan så tycks många ha glömt att människors egen önskan att forma sina egna liv där inte var tillåten, än mindre att driva lönsamma privata företag. Detta är vägen som vår nuvarande regering väljer då man på många sätt gör det omöjligt att driva företag med lönsamhet, som skapar tillväxt och jobb, man väljer vägen där statsmakten tar kontrollen över vart vi ska jobba och vem som betalar lönen. Men se, har ni glömt att detta inte gick i längden, har ni glömt varför muren revs?