Den sk ”feministiska” regeringen motarbetar kvinnors företagande.

Den 8 mars, och åter Internationella kvinnodagen. Det är inte en dag jag firar, jag blir mest irriterad över att den behövs. Vi har i Sverige en regering som säger sig vara feministisk. Feminism handlar om att ge kvinnor samma rättigheter och möjligheter som tidigare endast varit tillskrivna män. Det handlar om politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. De reformer och projekt som sjösattes för att bland annat främja kvinnors företagande, öka jämställdhet på arbetsmarknaden och öka förutsättningar för kvinnor att driva företag slår S-regeringen spiken i kistan på och resultatet låter inte vänta på sig.

Tillväxtverket satte på uppdrag av Alliansregeringen igång projektet Främja kvinnors företagande med syfte att skapa tillväxt, konkurrenskraft och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Affärsutvecklingsinsatser har genomförts i vilka 13 000 företagarkvinnor har deltagit. 2000 företagare engagerade sig i projektet Ambassadörer för kvinnors företagande. Ambassadörerna verkade som förebilder då de besökte skolor, föreningar, mässor och evenemang och berättade om sitt företagande. Projektet var det största förebildsprojektet i Europa och väckte stor uppmärksamhet internationellt. 170 000 personer har träffat en ambassadör, inräknat de registrerade möten som gjorts. Kvinnors företagande har ökat med 34 procent mellan 2006 och 2012, medan mäns företagande ökat med 19 procent under samma period. Projektet Främja kvinnors företagande lades ned av den så kallade feministiska S-ledda regeringen för drygt ett år sedan.

Winnet Sverige har under 15 års tid arbetat för att öka kvinnors företagande och öka jämställdheten på arbetsmarknaden, men den så kallade feministiska regeringen har dragit in verksamhetsbidraget.

Att kvinnor i alla tider har varit i majoritet bland de som jobbat inom vård och omsorg är inget nytt. LOV och Rut är reformer som har bidragit till att kvinnor startar och driver företag inom dessa sektorer där de har kunskap och kompetens, de är alltså inte längre knutna till att vara anställda i lågstatusyrken med låg lön och endast ha en arbetsgivare att vända sig till. När företag startas i nya branscher såsom vård, skola och omsorg så skapas tillväxt och inte minst jobb. Som människa så får vi möjligheter att välja vårdgivare, hemtjänst, städtjänst i hemmet och skola, det borde vara en mänsklig rättighet. Den så kallade feministiska S-regeringen halverar rut-avdraget, man har tillsatt utredning för att hitta en möjlighet att förbjuda vinster i välfärdsföretagen och många kommuner tar bort LOV. Detta drabbar kvinnor i allra högsta grad.

På ett år har 5 000 tjänsteföretag försvunnit, många inom rut-sektorn där kvinnor både driver företag och har möjlighet att välja arbetsgivare. På ett år har kvinnors företagande minskat med hela 40 procent. Detta är ju uppenbara resultat av den så kallade feministiska S-regeringens politik då man uppenbarligen hellre ser att företag försvinner och därmed mängder av jobb, där man hellre ser att kvinnor återgår till en arbetsgivare och till lågt betalda yrken, där man hellre ser att kvinnor jobbar i gråzonen utan försäkringar, där man hellre ser att kvinnor inte alls driver företag.

För att fler kvinnor ska starta och driva företag behöver vi fler reformer som främjar tillväxt och privat företagande i nya branscher som traditionellt endast erbjudit statlig och kommunal arbetsgivare. Vi behöver enklare regler för att starta och driva företag, vi behöver förebildsprojekt för att ungdomar ska se företagande som en annan möjlighet än att söka anställning, vi behöver större tillgång till kapital och andra aktörer än traditionella banker som oftast kräver hängslen och livrem. Inte minst behöver företagen en långsiktighet för att kunna växa sig livskraftiga.

Jag skulle nog hävda att den S-ledda regeringen och kommunerna med rödgröna styren behöver läsa på om vad feminism och jämställdhet innebär, det handlar om så mycket mer än höjda löner för undersköterskor. Tänk om ni kan ägna den 8 mars till det. Då kanske ni kommer underfund med att när ni nu slår spiken i kistan för all form av främjandet av kvinnors företagande så minskar även tillväxten och jobben och därmed intäkter till vår gemensamma välfärd. Ett samband som ni liksom inte har förstått.

Stentorsk på pensionen? Jag har ett förslag!

Det nya pensionssystemet som trädde kraft år 2000 bygger på hela livets arbetsinkomster. Kvinnor och män tjänar i genomsnitt betydligt olika mycket under en livstid, inkomster som är pensionsgrundande och bestämmer därmed hur mycket du får i plånboken efter din pensionsdag.  Att män och kvinnor tjänar olika mycket när samma jobb utförs är naturligtvis oacceptabelt och kräver en omedelbar förändring. Men det finns andra faktorer som gör att vi har olika mycket inkomst och därmed olika stor pension.

När två personer träffas och blir kära så resulterar det inte sällan i att de två blir tre, fyra eller fler. Man bildar familj. Som alla vet så behöver barn tas om hand från dag ett och många år framöver, på heltid eller delar av dagen. Den här tiden när vi har hemmaboende barn i våra familjer påverkas vår ekonomi i nutid, men inte minst våra framtida pensioner.

Vi kan ju konstatera att det är fler mammor som är hemma längre med barnen och fler mammor jobbar deltid så länge barnen är små. Det blir färre pengar i plånboken när pensionsdagen inträder. Det är ett problem. I en familj där föräldrarna lever ihop är man två om föräldraskapet och om den ena parten tjänar mer och ska göra en jobbkarriär så kanske den andra parten inte alltid tvingas, men kanske föredrar att vara den som går ner i arbetstid för barnens skull. Det hävdar jag att varje familj ska få avgöra själva. Men här finns en framtid som man ofta inte ser.

Vad händer om den karriärssugna partnern som tjänat en bra slant under parets livstid ihop, begär skilsmässa när pensionsåldern nalkas? Jo, den som jobbat deltid och tagit hand om de gemensamma barnen har ingen möjlighet att skapa sig en högre pension och får inte del av sin partners pension som denne inte hade kunnat tjäna ihop till om inte den andra partnern ställt upp på det. Man är stentorsk!

För att vi ska få jämställda pensioner borde föräldrar med gemensamma barn få pensionsgrundande poäng på den totala gemensamma inkomsten så länge som man är försörjningsskyldig till sina barn.

Om vi även tänker oss att föräldrapenningen som betalas ut skall tillsammans med utbetald lön vara lika stor oavsett vem som är hemma med barnen skulle det resultera i att inkomstbortfall inte skulle styra vem som är hemma med barnen.

Det finns säkert en hel del negativa konsekvenser av mina tankar men jag tycker det är värt mer än en tanke. Vad tycker du?

Tvångsavveckling av jobbskapande och gullande med jordens mest fruktade terrorister. Fy!

De senaste dagarna så viner galenskaperna från de rödgröna politikerna och jag kan inte låta bli att spekulera i vad för samhälle det är ni vill skapa.

Ni talar om att skapa jämställdhet, det vill ni göra genom att företag som inte kvoterar in kvinnor i sina styrelser ska avvecklas. Kanske det var enbart en tanke som pudlades senare, men en mycket skrämmande tanke som. Tvångsinlösen. Svårt att smaka på, det är bittert i alla fall. Man missar allt här, men inte minst kopplingen mellan att jobb skapas då företag existerar. Sedan 2008 har alliansregeringen jobbat med att främja kvinnors företagande, det har skapats fler företag med kvinnor i ledande positioner vilket i sin tur skapar fler kvinnor i styrelserummen. Det förebildsarbetet la regeringen ner. Ja, det tar tid, för lång tid, men hot om tvångsinlösen gör inte styrelsen effektivare, det skapar inte jämställdhet i näringslivet. Börja med att avhysa tankar om att begränsa välfärdsföretagen, där kvinnor är en majoritet, då kan vi börja tala om att skapa jämställdhet. Fortsätt gärna sen med att röra runt i era egna led, då tänker jag på den fackliga ”folkliga” rörelsen som ska representera de anställda på Sveriges företag. Jämställdhet i de styrelserna? Nej, inte ens i närheten!

Rösterna höjs i Stockholm för att månadskortet blir dyrare. Då kommer nya galenskaperförslag där företagen och arbetsgivaren ska stå för kollektivtrafikkostnaden. Pagrotsky önskar göra företagandet i storstan så kostsamt att ingen till slut behöver lokaltrafiken för att ta sig till jobben, jobben som inte kommer att finnas då företagen försvinner. Så lägg ner lokaltrafiken. M a o som vanligt ska bördorna läggas på företagaren (=människa) och andra ska glida fram gratis då någon annan betalar. Jag har sedan länge förstått att privata företag är något av ondo i den nuvarande regeringens ögon, därför vill man göra det så kostsamt som man bara kan, då lägger företagen ner. Om ni inte har förstått så kan jag berätta att företag har inte obegränsat med pengar att betala skatt med, framförallt inte småföretag, ni vet de där som skapar 4 av 5 jobb i Sverige. Däremot finns en nästintill obegränsad entreprenörsanda och envishet bland dessa människor, men även här finns gränser för vad som ska klaras av. Men ni glömmer det viktigaste – utan företag inga jobb!

Nästa galenskap handlar om att skåningar ska älska Stockholm mer. Jodå, Stockholm är vackert, jag älskar staden och dess puls, jag har massor med vänner och släkt där. Men som minister ska man inte ska berätta vad människor ska älska mer eller mindre. Att Stockholm står på agendan för regeringens politik är ingen direkt nyhet men Sverige är ett land där vi ska kunna verka och bo överallt. Potentialen för Sverige finns i alla  län, att öresundsregionen sneglar till Danmark skapar bara fler möjligheter än om vi ska begränsa vårt flirtande till Stockholm. 

Så, i vår huvudstad ska företagen bort, lokaltrafiken ska betalas av någon annan och skåningar ska älska Stockholm mer. Skåningar. Jag undrar om framtidsministern kopplar att många skåningar har flytt från terror, krig, lemlästning, mord och död. Människor som kommit hit för att söka skydd i ett fredligt land. Hur ska de människorna kunna älska vår huvudstad som blir fristad till deras bödlar? Världen måste verkligen le nu när Stockholm och Sverige tar på sig ansvaret för att ”rehabilitera” jordens mest fruktade terrorister, erbjuda bostad och jobb i en gräddfil som vi sällan skådat! Är tanken att ni ska omvända dessa krigsherrar till att bli mer jämställda m a o sluta våldta, mera empatiska m a o sluta döda och tortera? Stockholm skapar navet för terroristers fortsatta nätverkande och bjuder dessutom på detta från skattepengar medan deras offer placeras i flyktingförläggningar med hot om utvisning.

Så bästa sättet att få bostad i bostadsbristens mecka är att bli terrorist.

Sverige är ett fredligt land, det ska vi fortsätta vara. Terrorister ska dömas i domstol. Människor som flyr med livet som insats från krig och terror ska inte behöva möta sina bödlar i Sverige, i Stockholm, i trappuppgången i huset där de bor. De ska få trygghet i sina liv.

Så ni rödgrönrosa röror, ni missar poängen i allt! Ert skapande handlar om statlig ägo, stäng privat företagande, jobb ska vara bidrag, kvinnor ska tillbaka till sin enda arbetsgivare, någon annan ska betala för det du använder, vi ska älska Stockholm och vi ska älska och vårda jordens mest fruktade terrorister.

Är det ett Sverige vi vill ha?

Löfven – här får du ditt sanningstal inför 1:a maj!

1:a maj, dagen då Socialdemokraternas partiledare håller tal om hur landet ska byggas i sann socialdemokratisk anda. Att landet i den andan ska byggas utan företagen och landsbygden kan vi väl vara överens om. Jag minns förra årets tal som gjorde mig klart kränkt då jag som företagare och jobbskapare varit med och byggt detta landet i över 20 år, men företagen finns inte med i dåvarande statsministerkandidatens tal. Jag skrev ett eget tal ”En kränkt företagare talar”, som bara lästes, delades och diskuterades av drygt en kvarts miljon människor. Men nu tänkte jag hjälpa statsministern på traven med 1:a maj talet. Ett sanningstal. Typ så här:

”Ärade medborgare, vårt land Sverige står inför många utmaningar och vi ska göra allt för att landet ska drivas i en sann socialdemokratisk anda, tillsammans med framförallt Vänsterpartiet. Jag kommer här att lista en rad åtgärder som alla syftar till att tömma ladorna, skapa arbetslöshet, sänka företagen, avveckla landsbygden och överföra all makt till staten.

1. Ungdomar behöver ingen egen lön. Vår avsikt är att de snabbt ska in i bidragssnurran i något av de statliga åtgärdsprogrogrammen som vi skapar, lagliga eller olagliga, det spelar mindre roll då vi får statlig kontroll över var de befinner sig. Därför höjer vi arbetsgivaravgiften för unga, med andra ord gör det dyrare för företagen att anställa och eftersom de blir utan jobb så räddar vi dem med a-kassa.

2. Vi avser att strypa hela småföretagsamheten, inte minst de som skulle kunna tänka sig att delta i en offentlig upphandling. Det gör vi genom att facket ska vara våra kontrollanter av att kollektivavtal finns. Hehe, där får vi bort familjeföretagen och soloföretagen på ett smidigt sätt.

3. Våra skattechocker kommer att slå hårt mot landsbygdens företag och service, precis som vi vill. Avveckla landsbygden, den kostar bara pengar och vi kan ju inte bygga tunnelbana till varenda håla. Vår politik riktar sig främst till de som bor i storstan och där finns ju kollektivtrafiken som vi alla är med och betalar, då kan ju alla flytta dit istället för att vi skapar förutsättningar för landsbygden. Därför har vi indexreglerat skatten på bensin, en säker dödsstöt mot verksamheterna på den onödiga lansbygden.

4. Eftersom vi avser att snabbt avveckla landsbygden så drar vi bort alla arbetstillfällen på de statliga myndigheterna och centraliserar dessa till storstadsregionerna, dit ändå alla ska flytta.

5. Vinst. Ett förbannat ord som enbart hör hemma i de statliga lotterierna. Vår utredning om vinster i välfärden kommer att fokusera på att visa på att vinst och vård inte hör ihop. Vi kommer att ta fram de värsta exemplen på missburk av våra gemensamma skattemedel, för varför ska vi lära av de som lyckats med sin verksamhet, fått ett överskott och nöjda kunder fast med samma peng som den offentliga som går med förlust. Det verkar onödig kunskap att ta till sig, jag är svetsare i grunden och någon kunskap om hur man driver företag behövs inte för att styra landet. Det har liksom inte med varandra att göra. Mitt mål är att dessa privata företag i välfärd, skola och omsorg ska beläggas med så usla förutsättningar så att de lägger ner. Det ger oss en större mängd arbetslösa att ge a-kassa och överfulla offentliga vårdinrättningar. DET kallar vi utmaningar som heter duga!

6. Valfrihet är en styggelse och ett förbannat påfund. Det ställer till det för människor då de måste fatta svåra beslut, som vilken vårdcentral de ska gå till, vilken skola deras barn ska gå i eller ännu värre vilken hemtjänst de ska välja. Vi vill förenkla för våra medborgare, vi, staten står för besluten, vi avvecklar alla svåra beslut för våra medborgare. Det beslutar vi.

7. Vi bedriver en jobblinje, den är svartfärgad. Eftersom vi idag har många arbetslösa människor i landet så gör vi det än mer svårt för företagen att skapa sk vita jobb. Att Beda 80 år som vill ha städhjälp betalar till en svartarbetande städerska utan försäkringar och kollektivavtal istället till ett RUT-företag med dessa förmåner ser vi som en naturlig utveckling med vår politik. Att det är mest kvinnor som driver dessa företag kan vi även med glädje meddela att då går vi framåt med vår sk feministiska politik. Varför ska byggfirman som finns på landsbygden finnas när vi kan flytta de jobben till storstan för att bygga bostäder till alla som nu ska urbaniseras? Vi kallar det subventioner till företag, andra kallar det jobbskapande men varför ska vi politiker skapa jobbförutsättningar hos de privata aktörerna. De ska ju ändå avvecklas.

Vi må vara färgblinda men vägen till att släcka ljuset för Sverige har bara börjat. För visst, kära medborgare, känner ni vänstervinden och återgången till det fagra 80-talet, tiden då vi slapp tänka själv, då staten drev restaurang och AMS-jobben var det man strävade efter. Det är dit vi är på väg! // Statsministern ”

Vassego, det var så lite!

När politikens ideologi tar sönder ett land

Det bubblar så mycket i mig nu att jag får hejda mig när jag skriver. Bubblet består mest av en blandning av ilska över okunskap som får lov att styra människors liv och en sorgsenhet över att det som drivna människor byggt upp rivs i bitar sakta men säkert, dag för dag. Låter negativt. Och det är det.

Den nya regeringen deklarerade att det är en feministisk regering och jag kan förstå varför de så snart gör ett slag för kvotering av bolagsstyrelser. Det är ju annars så att ju fler kvinnor som driver företag och tar ledande poster i näringslivet på så vis, desto fler kommer in i styrelserna i vårt näringsliv, ganska självklar utveckling. Att då kräva kvotering är förståeligt när man stryper möjligheten för många kvinnor att driva sitt företag vidare, då kommer de ju aldrig in i styrelsen på naturligt sätt. På vilket sätt blir en styrelse jämställd p g a vad jag har innanför underkläderna? Om jag hela tiden som kvinna får dörrar smällda i ansiktet när jag vill skapa lönsamma företag utifrån att det finns ett behov i vårt samhälle så uteblir den önskade kompetensen.

Våra ministrar och regering ska självklart granskas, så har man gjort i alla tider och en del har fått avgå för obetalda licensavgifter och en del kan både elda med dieselolja, måla med giftig färg och hälla tvättvatten direkt i sjön – och skylla på andra. Det är inte miljöministerns fel,  det är en medelålders vit mans fel. Alltihopa. Går det bra att bygga medborgarnas miljömoral på det viset, genom att skylla på andra?

Skoltrötta ungdomar ska piskas in i mer skola. Tvånget blir obligatoriskt och kanske att Fridolin kan lösa skolans problem på det sättet. Fridolin lovade 100 dagar. Det är 96 kvar så vi väntar alla med spänning på skolrevolutionen. Javisst, ja. Det fria skolvalet nedmonterar vi så ungdomarna slipper välja gymnasie också, de är ju ändå så trötta, det valet görs av kommunens tjänsteman med en passare som ritar ringar på kartan och skolan väljs utifrån bostadadress. Hur tänkte ni att det skulle minska segregationen?

Ungdomsarbetslösheten var de rödgrönas stora valfråga och då gör man det 40 000 kr dyrare per år att anställa en ungdom. Den ologiska ekvationen är obegriplig. Eller inte så obegripligt, kontrollen blir fenomenal om ungdomar går på av regeringen utsedda bidragsjobb.

1,2 miljoner människor får en marginalskatt på över 52%, en söt liten nyhet såhär en vanlig tisdag i rödröda Sverige. Av skattemoral kan vi väl inte förvänta oss mycket av medborgarna, när minister Wallström väljer att ta ut 30 miljoner skattefritt. Hon gillar att sticka ut kanske, eftersom övriga i kollegorna gänget valde en schysstare väg. Vad får människor att fuska? Jo, när man inte klarar av det man är ålagd att göra. Så grattis Sverige, vi återgår till skattefuskande och svartjobb. Det blir billigast så och där kan Löfven stå med sin långnäsa när han tittar i pengapåsen för välfärden. Den blir inte fullare.

Det grymmaste är dock ändå Sjöstedt som gråter av lycka i direktsänding när han lyckas knyta knutar i magen på välfärdsentreprenörerna som ser sina livsverk nedmonteras. Det känns så enkelt att stå i TV som politiker och med enbart ideologiska fraser och utan någon redovisad konsekvensanalys bara lägga krokben för hundratusentals företagare som satsat tid, kunskap och kapital på något som ger andra människor välfärd och kunskap men också tillväxt och jobb till samhället. Den presskonferensen får mig att må illa, den skadeglädjen som lyser ut Sjöstedt är kränkande. Bara för att en del inte skött sig. Det blir normen. Vilken stolthet känner Sjöstedt nu då? Jag undrar om inte stoltheten hade varit mer av värde om Sjöstedt frågat de välskötta privata aktörerna hur de lyckas så bra i sina verksamheter med samma pengar som de offentliga får, att lära av de som lyckas. Men det tillhör väl inte en vänsterpolitker att närma sig en företagare och be om råd. För företagare är onödiga, de tjänar pengar.

Regeringens förslag innebär då alltså att välfärdsföretag och friskolor ska drivas som hobbyföretag, för om man läser vad Skatteverket skriver så är det vad man har att välja på om vinstsyftet ska bort, likaså varaktigheten blir ju tveksam i dessa hobbyföretag.

”När det gäller verksamhet som bedrivs av en fysisk person ska tre villkor vara uppfyllda för att det ska vara näringsverksamhet. Villkoren är
•självständighet
•vinstsyfte
•varaktighet.
Om något av dessa villkor inte är uppfyllt är det i stället vanligen fråga om inkomst av tjänst i form av uppdragsinkomster eller hobby. När Skatteverket bedömer om den verksamhet du bedriver är näringsverksamhet prövas alla villkor tillsammans.”

Momsen på restaurangmat kvarstår och jag hoppas att Sjöstedt och Löfven kvider av att behöva se detta hända, att behöva behålla en av de bra reformerna som alliansen införde. Jag hoppas verkligen de någon gång inser att deras kvidande räddar jobb och småföretag, inte minst på landsbygden. Förstår att det är svårt nu, eftersom landsbygden inte finns.

Nedmonteringsjakten med Löfven, Romson, Fridolin med hjälp av Sjöstedt börjar i rask takt och frågan är hur mycket byten som hinner fällas  innan vi har ett nytt val. Bubblet i mig kvarstår, sorgsenheten likaså.

Att vara kvinna ska inte vara speciellt

Förra veckan möttes jag av följande artikel i Skånska Dagbladet.

”Låg presentation kvinnors eget val”

Det är en artikel som belyser den låga representationen av kvinnor i de kommunala bolagsstyrelserna i Skurups kommun. Det är illa att endast 6 av 42 är kvinnor, än mer illa är kommunstyrelseorförandes svar att det är kvinnornas eget val.

Nätverket Siw, där jag är medgrundare och ordförande sedan 2010 skrev en debattartikel som svar och det svaret har du här:

”Våga jämställda kommunala bolagsstyrelser!

”Det finns inga kompetenta kvinnor.” Ett uttalande vi hörde för mindre än 6 år sedan då vi frågade varför det inte fanns några kvinnor i de kommunala bolagsstyrelserna.

Eftersom det normalt är halva befolkningen som är kvinnor, så även i Skurups kommun, blev vi nyfikna. Kunde detta verkligen stämma? Det var då Siw föddes – ett nätverk för företagsamma kvinnor i Skurups kommun. Från början hade vi som mål att få ett tiotal medlemsföretag. Syftet var att synliggöra att det finns kompetens även bland kvinnor. Idag är Siw kommunens största fristående företagarnätverk, med över 50 medlemsföretag. Här finns kompetens.

Tidigare i veckan kunde vi läsa att det fortfarande, år 2014, endast är 6 av 42 som är kvinnor i de kommunala bolagsstyrelserna. Det är häpnadsväckande siffror. Än mer häpnadsväckande är att kommunstyrelsens ordförande lägger skulden på kvinnorna själva, då han menar att det är kvinnornas eget val. Kvinnor är inte intresserade av de tunga frågorna.

Kan det vara så att det är valberedningarnas och de politiska partiernas egen lathet som gör det bekvämt för sig och väljer de som redan sitter på stolen och har gjort så i många år, i det här fallet oftast en man? Eller är man helt enkelt för feg för att släppa in kvinnor? Vi ställer andra krav, vi ifrågasätter och kanske är vi aningen besvärliga. Är det så?

Man talar om problemet. Det räcker inte, man måste agera och det omgående. Det ska inte behöva kännas på något speciellt sätt att vara kvinna och ingå i en bolagsstyrelse, det ska vara lika naturligt som för en man. Det finns många kompetenta kvinnor i Skurups kommun och det skulle förvåna oss om det endast finns 6 st som är intresserade. Hur många är egentligen tillfrågade?

Vi vill att ord omsätts i handling och att man jobbar med en jämställdhetspolicy som gäller även för de kommunala bolagsstyrelserna. Under senare år har en rad studier på temat ”lönsamhet och kvinnor i ledningen” presenterats. Av dem kommer flertalet fram till att jämställda styrelser leder till bättre resultat beroende på att fler erfarenheter och andra perspektiv än majoritetens kommer in. Våga jämställda kommunala bolagsstyrelser!

Styrelsen Nätverket Siw

Jeanette Bohman Ordf
Annika Dacke Vice Ordf
Charlotte Dahlström Medlem”

ojämställda styrelser