Det är dags att jaga kostnader i offentlig sektor istället för att belasta företagen!

Idag är det lördag och det är fotboll på eftermiddagen, Sverige – England i kvartsfinal, som jag tippar att Sverige kammar hem med 3 – 2, men jag tänkte även skriva en tanke med anledning av (S) löfte om pensionerna och löfte om att lägga ännu mer kostnader på företagen.
Företagens lönekostnader är oerhört stora idag, en lön på 18000r som du får i handen är en kostnad för företaget på 33000 kr. Då är inte Fora och andra försäkringar inräknat.
I arbetsgivaravgiften ingår en ”allmän löneavgift” på 10,72%. I början på 2000-talet var den drygt 2%.
Vad är då allmän löneavgift? Vad avser den att bekosta?
”Allmän löneavgift är en skatt på lön som arbetsgivare i Sverige betalar till staten. Den regleras i SFS 1994:1920 (lagen.nu) och räknas som del av arbetsgivaravgiften (egenavgifter för egenföretagare). Skatten kallas avgift, men tillfaller staten och är inte kopplad till några förmåner i socialförsäkringsystemet.”
Med andra ord enbart en skatt.
Nu lovar (S) att arbetsgivaren ska betala få ännu mer för varje anställd för att pensionen ska öka. Nä, då tycker jag att man ska använda den dolda skatten som heter ”allmän löneavgift” som idag bara betalas utan att kopplas till något. Staten behöver hushålla på ett mer effektivt sätt med företagens och de anställdas bidrag till skattkistan.
Vad kostar alla våra myndigheter t ex? Alla kontrollanter som springer omkring och kollar att företagen skriver rätt i sina personalliggare? Arbetsförmedlingen där det behövs fyra (4!!) olika handläggare för att anställa en person på nystartsjobb? Eller som när vi i början av juni sökte en extrakock till köket i juli/augusti och får ett förslag på en person som precis gått ut musikgymnasiet? Vad kostar alla dessa myndigheter som inte gör sitt jobb? För det vet ni väl alla att myndigheternas existens och de anställdas löner och betalas av skattemedel.
Så sluta jaga företagen på avgifter och skatter, sluta svartmåla företag som gör bra resultat och börja jaga kostnader i offentlig sektor. Det skulle vi alla tjäna på!
Högre lönekostnader skapar absolut inte fler jobb och det tillsammans med det alltmer komplicerade regelverk som nuvarande regering skapar ger följande effekt:
Mindre attraktivt att starta företag 
– Mindre attraktivt att växa och anställa
– Mindre attraktivt att göra rätt för sig. Man gör ändå alltid fel
Sammanfattningsvis = färre företag = färre människor i jobb = fler i bidragssnurra = mindre skatteintäkter och ökade utgifter.
Just nu är det värmebölja och torka i Sverige. Värmeböljan vore fint om den istället infann sig i företagsklimatet, där råder snarare kyla och torka. Istället för att göra det oattraktivt att starta, driva och växa företag så inser väl varje klok människa att ett gynnsamt och varmt företagsklimat skapar fler som attraheras av företagandet = fler människor i jobb = färre  i bidragssnurran = fler som bidrar till skattkistan och minskade utgifter. Inte minst så ger ökat företagande ett mer levande Sverige!
Så här fördelas de arbetsgivaravgifter som företaget betalar in på din lön:
Skärmavbild 2018-07-07 kl. 08.54.10
Annonser

Stentorsk på pensionen? Jag har ett förslag!

Det nya pensionssystemet som trädde kraft år 2000 bygger på hela livets arbetsinkomster. Kvinnor och män tjänar i genomsnitt betydligt olika mycket under en livstid, inkomster som är pensionsgrundande och bestämmer därmed hur mycket du får i plånboken efter din pensionsdag.  Att män och kvinnor tjänar olika mycket när samma jobb utförs är naturligtvis oacceptabelt och kräver en omedelbar förändring. Men det finns andra faktorer som gör att vi har olika mycket inkomst och därmed olika stor pension.

När två personer träffas och blir kära så resulterar det inte sällan i att de två blir tre, fyra eller fler. Man bildar familj. Som alla vet så behöver barn tas om hand från dag ett och många år framöver, på heltid eller delar av dagen. Den här tiden när vi har hemmaboende barn i våra familjer påverkas vår ekonomi i nutid, men inte minst våra framtida pensioner.

Vi kan ju konstatera att det är fler mammor som är hemma längre med barnen och fler mammor jobbar deltid så länge barnen är små. Det blir färre pengar i plånboken när pensionsdagen inträder. Det är ett problem. I en familj där föräldrarna lever ihop är man två om föräldraskapet och om den ena parten tjänar mer och ska göra en jobbkarriär så kanske den andra parten inte alltid tvingas, men kanske föredrar att vara den som går ner i arbetstid för barnens skull. Det hävdar jag att varje familj ska få avgöra själva. Men här finns en framtid som man ofta inte ser.

Vad händer om den karriärssugna partnern som tjänat en bra slant under parets livstid ihop, begär skilsmässa när pensionsåldern nalkas? Jo, den som jobbat deltid och tagit hand om de gemensamma barnen har ingen möjlighet att skapa sig en högre pension och får inte del av sin partners pension som denne inte hade kunnat tjäna ihop till om inte den andra partnern ställt upp på det. Man är stentorsk!

För att vi ska få jämställda pensioner borde föräldrar med gemensamma barn få pensionsgrundande poäng på den totala gemensamma inkomsten så länge som man är försörjningsskyldig till sina barn.

Om vi även tänker oss att föräldrapenningen som betalas ut skall tillsammans med utbetald lön vara lika stor oavsett vem som är hemma med barnen skulle det resultera i att inkomstbortfall inte skulle styra vem som är hemma med barnen.

Det finns säkert en hel del negativa konsekvenser av mina tankar men jag tycker det är värt mer än en tanke. Vad tycker du?