Skatteverkets kontrollant sprider falsk fakta

I ett inlägg på FB-sidan ”En företagares vardag” som sedan publicerats på Småföretagarna.se så försöker en av Skatteverkets kontrollant att förminska den kritik vi har mot den nya regeln med personalliggare. Och i min mening far hon även med osanning, döm själva.

Hon skriver bl a:  ”Och jag har svårt att se att t ex en 9-åring skulle kunna vara särskilt verksam även om hen bär bort ett glas eller gör annat om Skatteverket skulle komma på besök just då. Vad jag vet, ska en 9-åring inte arbeta alls i Sverige. Detta är alltså en Ickefråga.”

Nej, detta är inte en ickefråga. HON har svårt att se att t ex en 9-åring skulle vara särskilt verksam. Men vi vet ju alla att varje kontrollant gör sin egen bedömning. Rättsosäkerheten ökar för varje gång någon från Skatteverket försöker förklara detta. I deras ställningstagande (som jag skriver mer om här) så kan visst ett barn anses verksam om det är en återkommande uppgift barnet mellan 0 (ja, det är fortfarande 0 år) – 16 utför eller är ”arbetsklädd” . Ta bort, bort, bort.

Hon skriver vidare: ”En av tankarna med lagen är att Skatteverket ska kunna räkna ut hur mycket arbete ägaren med familj lägger ner i verksamheten och hur mycket arbete som läggs ner av andra i jämförelse med hur mycket lön som redovisas. Att det utgår avgift, om man inte skriver in sig, är för att lagen ska efterlevas.”

Då är det så här enligt Skatteverkets eget ställningstagande att företagaren ska bara skriva in den tid som utförs i verksamhetslokalen, alltså inte den administration som många av oss utför hemma vid köksbordet, vilket ju är en betydande del av vår arbetstid.   Så med andra ord en mycket irrelevant tanke. Ta bort, bort, bort.

Nu kommer vi till det mest intressanta då hon skriver följande:

Kontrollanterna får gå in i kök utan skyddskläder. Vi omfattas inte av Livsmedelslagen och så länge vi inte hanterar maten finns det inget som hindar oss, enigt beslut från Livsmedelsverket. Vi gör det också ganska skyndsamt eftersom vi väldigt ofta är med om att folk springer eller försöker skriva in sig efter att vi gett oss tillkänna. Det kan kännas som om vi stormar in, vilket vi ibland gör på ställen där vi kan anta att det finns ”löpare”.”

Jag ringde Livsmedelsverkets jurist och ställde frågan om detta stämmer. Har verkligen Skatteverkets kontrollanter rätt att utan skyddskläder traska rakt in i vårt restaurangkök med skor som trampat i fågelskit, hundbajs, cigarettfimpar och jord, med utsläppt hår och gud vet om de tvättat händerna de senaste timmarna? Inte ens vår serveringspersonal får gå in i köket eftersom de springer in och ut i uteserveringen.

Livsmedelsverkets jurist svarar: ”Varken någon av oss jurister som är på plats eller de handläggare inom livsmedelskontrollen som jobbar med livsmedelshygienfrågor som vi har tillfrågat känner direkt igen att det skulle finnas andra regler eller undantag vad gäller livsmedelshygienbestämmelser för t.ex. kontrollanter från Skatteverket.
Jag har också talat med Skatteverkets upplysningstjänst, och där var handläggaren jag talade med väldigt tydlig med att Skatteverkets personal ska följa gällande bestämmelser och t.ex. använda skyddskläder i de fall detta är påkallat.”

Jag har naturligtvis ställt frågan vidare till Kristina på Skatteverket som påstår att de inte omfattas av Livsmedelslagen och begärt ut den handling hon hänvisar till. Jag ser fram emot den handlingen.

Vi har återigen då fått en tydlighet att de kontroller Skatteverkets kontrollanter utför görs med största godtycklighet och efter egen tolkning av lagar och regler, far med osanning och sprider falsk fakta för att förminska vår kritik mot en tandlös lag.

Nu får det verkligen vara nog med denna häxjakt på oss företagare, misstänkliggörandet av oss alla som skapar våra egna jobb, jobb till andra, betalar skatter och arbetsgivaravgifter, sköter våra verksamheter och bidrar med våra företag med skattepengar. En myndighet ska aldrig glömma vem som betalar dess verksamhet.

 

Annonser

Lagbrytare flera gånger varje dag – nya lagen om personalliggare

En vecka har gått sen den nya lagen om personalliggare trädde i kraft. Lagen där jag som ägare av mitt företag som befinner sig i fastigheten som jag äger privat ska registrera mig med namn och personnummer varje verksam sekund.

Jag blev företagare 1994. Sen den dagen har skatter, arbetsgivaravgifter och moms betalats in varje månad på dagen och deklarerats enligt gängse regler. Varje år har deklaration för mig, maken och företaget lämnats i tid och varje år har ett revisorsreviderat bokslut lämnats in. Vi har inga betalningsanmärkningar vare sig på oss privat eller på företaget.

Det första företaget jag hade tillsammans med min man var en affärsresebyrå. Det var ganska smärtfritt att driva resebyrå med tanke på regelverket i Sverige. Den dagen 2002 då vi bytte från att vara resebyråföretagare till hotell- och restaurangföretagare i egen  (300-årig fastighet) har i princip varje steg, förändring, moment, ja kalla det vad du vill – kontrollerats av en myndighet. Det har varit en jämn kamp mot de godtyckliga inspektioner som bedömts olika av varje inspektör. Som jag skrivit förr, det är lätt att göra fel men omöjligt att göra rätt.

Men vi har gjort som de sagt, ibland har det tagit mer tid att ändra då kostnaderna överstigit våra tillgångar. Kan nämnas att när fastigheten köptes så hade man alltid bedrivit hotell- och restaurangverksamhet här, sedan 1680- talet. Självklart såg vi att mycket behövde fixas och renoveras men aldrig kunde vi drömma om krav på brandskydd för en miljon bara några veckor efter att vi tillträtt fastigheten. Detta trots ett protokoll ett år innan från räddningstjänsten som visade att det fanns en dörr som behövde bytas och en kontrollerande kontakt från mig till samma myndighet att detta var som det skulle. Innan vi köpte. Vi hade aldrig köpt detta om vi visste vad som skulle komma några veckor senare. Men vi löste det med mycket tårar och envishet.

Nu har vi drivit detta i 16 säsonger, fixat, renoverat, brandskyddat i omgångar och skött vår ekonomi.

För en vecka sen blev jag en ständig lagbrytare. Ungefär 3-4 gånger om dagen. Trots en stor opinion, remissyttranden, personliga möten, utskottsutfrågningar i riksdag, debattartiklar, verklighetsbeskrivningar, ja listan kan göras lång, mot införandet av denna lag om personalliggare för företagaren så har man ändå genomdrivit denna. Och gjort oss seriösa företagare till ständiga lagbrytare i den mening att vem i hela fridens namn har fokus på att registrera sig i sitt företag när det är högsäsong och arbetsdagarna varierar från 12-18 timmar?

Förra sommaren skrev jag en dagbok här på bloggen. Om du läser lite i den så förstår du kanske vad jag menar. Känslan av att göra allt rätt, försöka illa fall, men falla på att glömma registrera sitt namn och personnummer är faktiskt motbjudande. Det borde vara rena högkonjunkturen för Skatteverket om de gör sina kontroller mot företagaren nu. För personalliggaren har fortfarande ingenting med våra inbetalda skatter att göra utan är enbart en närvarokontroll, en motbjudande sådan.

Länk till dagboken första dagen, sen kan du bläddra framåt. 

Lagen om personalliggare – snaran för den fria företagsamheten dras åt.

3 dagar innan nya lagen om personalliggare träder i kraft kommer Skatteverkets ställningstagande och vad de kallar förtydligande av regler. Frågorna blir ännu fler och jag kan börja med att ställa frågan:

Varför vill inte vare sig regering med Magdalena Andersson i spetsen, som drivit förslaget, eller Skatteverket ta till sig av vår oro eller synpunkter på denna tandlösa lag som man då väljer att utöka? Vi har haft offentlig dialog med Skatteverket, åtskilliga debattartiklar har skrivits från företagare och organisationer, vi har haft Skatteverkets nationella samordnare och chef för södra Sverige här på ett dialogbesök. Men det är som att slå huvudet i betongvägg.

Jag ska försöka utifrån mina egna erfarenheter och verklighet, många andra företagares erfarenheter och verklighet som kontaktat mig grotta ner mig i vad detta kommer att betyda.

Vad är verksam?

Skatteverket:Vid bedömningen av om en person är verksam eller inte ska hänsyn tas till i vilken utsträckning arbetsinsatsen bidrar till näringsverksamhetens bedrivande och är av betydelse för verksamhetens arbetskrafts­behov. Är arbetsinsatsen obetydlig för verksamheten ska personen inte anses vara verksam.

En ytterligare omständighet att ta hänsyn till är var arbetet utförs. En person betraktas som verksam i detta sammanhang till den del arbetsuppgifterna utförs i den verksamhets­lokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs.

Även omständigheter såsom t.ex. klädsel och befogenhet att ta upp beställningar och betalning är av betydelse vid bedömningen av om en person är verksam eller inte.

En samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet måste göras för att avgöra om en person är verksam eller inte”

 Detta innebär till att börja med att allt detta faller på sitt eget grepp då varje enskilt fall ska bedömas av en kontrollant huruvida en person är obetydlig eller betydlig för verksamheten under den korta tid någon gång om året som en kontroll görs? Superkontrollanter med full insikt i företagandets värld alltså. Jag småler, eller i själva verket blir jag skräckslagen.

Nästa omständighet, som det kallas, är var arbetet utförs. Den nya lagen innebär att vi som företagare ska registreras och det var då för att Skatteverket ska bedöma hur många personer som behövs i verksamheten och hur mycket arbete företagsledaren utför. Lite hjälp till oss företagare att planera verksamheten alltså? Men, då ska bara den tid räknas som jag utför i verksamhetslokalen, alltså inte den andra heltiden jag utför i annan lokal t ex hemma vid köksbordet med webblösningar för bokföring, marknadsföring, personalfrågor, skatter och annat? Det är alltså inte viktig för verksamheten?

Som företagsledare så har du ansvar att se till att verksamheten fortlöper som den ska, det innebär att ibland kasta sig i bilen för att inhandla något som personalen behöver. Om jag glömmer skriva ut mig då och det blir kontroll? Ja, då blir det böter. MEN enligt Skatteverket så får jag göra ett kortare ärende, till t ex närmsta affär. Jag ringde Skatteverket igår och frågade hur de definierar ett kortare ärende.

– ”Det måste du själv avgöra, det kan vara en halvtimme, en timme kanske är lite långt. Men i slutändan så är det kontrollanten som vid en kontroll gör en bedömning”

”Skatteverkets bedömning av ett företags arbetskraftsbehov påverkas av i vilken utsträckning näringsidkaren eller företagsledaren själv eller dennes familjemedlemmar deltar i verksamheten.”

 Jag får en ryslig känsla av att här finns det hundar begravda. Är vi på väg in i ett samhälle där man som familjemedlem inte får gå in och stötta och hjälpa sina kära utan att få lön? Tar småföretagaren med sin låga lön och familjemedlemmen som stöttar jobbet från någon annan? Ja, då kan ni själva prova på att driva ett småföretag i Sverige och ge alla inklusive dig själv och familjen marknadsmässig lön för HELA arbetsinsatsen. Sverige skulle då stå utan småföretag helt och hållet.

Hur man är klädd har också betydelse för en bedömning om man är verksam eller inte. Vad blir nästa regel? Alla i branscher med krav på personalliggare ska ha lika uniformer för att kunna urskilja vem som är verksam eller inte? Idag så kan restauranger ha väldigt vardaglig klädsel som sin arbetsklädsel, det kan vara t-shirt, jeans och bekväma gympadojor. Hur tänkte man här? Hur bedömer en kontrollant detta?

”Begreppet verksamma omfattar alltså alla personer som på grund av någon form av överenskommelse mellan den som bedriver verksamheten och den verksamma personen deltar i bedrivandet. Detta innebär bl.a. att även personal från bemanningsföretag och personer som arbetar oavlönat ska antecknas.”

Här kommer vi till kapitlet som för vår del handlar om Prao-elever och feriarbetare från kommunen. Den delen är inte ny, men hur det hanterats har blottlagts under den senaste månaden.  Företaget är inte ekonomiskt ansvarig att betala lön, skatter eller arbetsgivaravgifter för dessa personer utan ställer upp med handledning och i många fall första kontakten med arbetslivet. Om Prao-eleven går hem utan att skriva ut sig och det blir kontroll så åker företaget, alltså inte skolan eller dess arbetsgivare kommunen, på böter på minst 15000 kr. Här borde det väl ändå räcka med ett intyg från skola eller anställningsbeviset från kommunen.  Men nej, det räcker inte. Från vår sida innebär det ett omedelbart stopp för att fortsätta med denna tjänst vilket såklart är en stor konsekvens för alla ungdomar då jag är övertygad om att fler företag inte kan ta den risken.

 ”För att omfattas av dokumentationsskyldigheten måste det dock finnas någon höjd på den verksamma personens aktivitet. Det är naturligtvis uteslutet att den person som i en brick­lunchservering efter avslutad måltid ställer ut sin lunchbricka i diskvagnen skulle kunna omfattas. Detsamma gäller en person som på eget initiativ, helt utan överenskommelse – uttrycklig eller tyst – mellan näringsidkaren och personen själv, röjer några bord som använts av andra gäster. Vilka omständigheter som är avgörande för om en person ska anses verksam eller inte får avgöras i det enskilda fallet och blir ytterst en fråga för rättstillämpningen.”

 Så för guds skull, prata inte med mig om du vill hjälpa till! Det gäller bara för mig att bevisa att du stöttar utan att jag är medveten om det.

Vad var det som gällde med verksamma barn då? Likaså här så blir det än mer luddigt. Leo som plockar av ett bord tillfälligt är obetydlig för verksamhetens bedrivande. Men vad händer om Leo vill ta på sig ett förkläde för att leka serveringspersonal? Klädernas betydelse alltså!!

My (15 år i texten) som arbetar varje lördag med att plocka upp varor är då verksam eftersom det är regelbundet och anses då vara av betydelse för företaget. Men om My var 3 år och följde med pappa till jobbet varje lördag och hjälper till att plocka upp varor och dessutom kanske vill ta på sig en kockmössa – då är alltså en 3-åring verksam. Dvs barnarbete utan lön.

Vi går till punkten som handlar om kontrollen:Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra en personalliggare fullgör sina eventuella skyldigheter. Kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid kontrollbesök finner att den som är skyldig att dokumentera identifikationsuppgifter i en personalliggare inte fullgör sin skyldighet. Detsamma gäller om personalliggaren inte hålls tillgänglig för Skatteverket i verksam­hetslokalen.”

 I ett annat stycke står: ”En samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet måste göras för att avgöra om en person är verksam eller inte”.

 Finns det någon som kan se någon annan förklaring i detta än att personalliggaren är en närvarokontroll, som det har varit och kommer att fortsätta att vara? Var finns det något som visar att kontrollavgift tas ut vid misstanke om skattefusk? Ingenstans står att läsa att personalliggaren ska synkas mot utbetalda löner, skatter och arbetsgivaravgifter.

Är det någon som överhuvudtaget har fattat på vilket sätt detta skulle stävja svart arbetskraft?

Inget i det här ställningstagandet har egentligen någon betydelse då vi som jobbar i dessa branscher med kontroller från myndigheter vet att tolkningarna är lika många och godtyckliga som antalet kontrollanter i det här landet.
Politiker och myndighet har olika uppfattning om samma fråga och ger olika svar.

Om inte ni vet, hur ska vi kunna göra rätt?

Som småföretagare i en bransch där allt kontrolleras, från hur vi diskar knivar, om hotellrummen har belysning (ja, det finns protokoll från 2018 på detta!!), till säkert brandskydd och miljöarbete så ska nu även min tid som företagare kontrolleras, vilka kläder jag, vår personal och familj har på sig, vad som är betydande arbete för verksamheten, vad min familj stöttar med, hur länge jag utför ett ärende. Jag känner hur snaran för den fria företagsamheten dras åt. Den är inte så fri längre. 

 Strategin att jaga ett fåtal fuskande näringsidkare ställer till ett helvete för resten av Företagssverige så jag fortsätter att uppmana att:
– Genast slopa kravet på att företagsledaren och dess familj ska registreras i personalliggare.
– Skapa ett effektivt och träffsäkert verktyg mot svart arbetskraft
– Jaga de kriminella och oseriösa och sluta med häxjakten mot landets småföretagare
– Öka arbetet med regelförenkling och gör det möjligt att göra rätt

Hur man kan välja att utöka en lag som siktar så fel och träffar så snett är obegripligt.

Nya lagen om personalliggare – ett slag i luften mot den svarta marknaden

Jag har haft lite paus i den här bloggen, man behöver det ibland. Det känns som att man är ”utskriven” och behöver samla på sig inspiration och ämnen att ta tag i. Nu har jag hittat skrivformen igen och hoppas den håller i sig. Många av er har säkert följt med i debatten kring den nya lagen om personalliggare som infaller den 1 juli. Det innebär att jag som företagare, min familj och barn mellan 0-16 år ska registreras när man anses verksam. Eftersom det är lite bråttom nu att få stopp på dessa vansinnigheter så börjar jag med att i bloggen lägga ut vad jag fick möjlighet att säga i riksdagens Skatteutskott i frågan. Vad som sades och vad som svarades kan jag inte skriva då det var ett stängt möte. Men håll till godo med vad jag försökte få ledamöter och övriga deltagare att få insikt i och låt oss nu stoppa detta!

”Lagen om personalliggare 12 juni 2018
Anförande i Skatteutskottet, Jeanette Bohman

Det är få saker i mitt företagarliv som gjort mig så förbannad som det brev jag fick från Skatteverket där det står att från och med den 1 juli ska jag som företagsledare, min familj och barn under 16 år antecknas i personalliggaren. Verksam är de personer som utför uppgifter i verksamheten, oavsett om de får lön eller inte.

Ni vill komma åt skattesmitare och osund konkurrens. Det är bra, det är inget någon seriös företagare vill konkurrera med. Men i ärlighetens namn så är det inte svårt att lära personalen att skriva sitt namn i en bok inte ens för en oseriös företagare.

Det Skatteverket gör, och har gjort hittills, är en ren närvarokontroll där böterna blir dryga om någon gjort fel i boken.

Företagare vittnar om att de fått böter för att någon skrivit in sig med fel penna, någon höll på att förlora alkoholtillståndet från kommunen då en anställd glömt att skriva ut sig och företaget fick kontrollavgift.

En annan skriver: Vi hade huset fullt med 200 pers på bröllop.

Oannonserat kontrollbesök som bestod av alkoholhandläggare, räddningstjänst, skatteverket och polis. Mitt i pågående servering krävs samtlig personal på legitimering. Ingen misstanke om skattefusk fanns innan besöket, ej heller då man lämnade lokalen. Ett bröllop ingen glömmer.

När jag själv frågar vad Skatteverket får ut av att under 1 minut göra en närvarokontroll så är svaret:

– Vi får en bild av hur många som behövs i verksamheten!

Under mina 16 år i den här branschen har jag fortfarande svårt att planera p g a säsong, veckodag etc. Hur kan ni säga att ni får en bild av hur mycket personal som krävs?

Nu ska även jag som företagare och min familj registreras då vi anses verksamma. Vi driver en gästgivargård där vi bor i en ägarlägenhet. Jag går till och från jobbet tio gånger om dagen. De webblösningar som finns idag gör att jag kan jobba med administration var som helst, även på semestern

Är jag verksam då och skyldig att anteckna mig i personalliggaren? Vilka svar kan det ge er? Min lön är nämligen aldrig kopplad till min arbetsinsats, den är kopplad till resultatet, när alla andra fått sitt.

När jag på natten kliver upp, checkar in gäster till hotellet och glömmer att skriva ut mig när jag går hem och ni gör en kontroll hos oss på morgonen innan jag är på jobbet igen, blir jag 15 000 kronor fattigare. Kan det ses som en misstanke om skattebrott?

Barn ska inte registreras i en personalliggare, för att deras föräldrar valt att driva ett företag.

”Vi måste lära våra barn att sluta hjälpa till”, skriver Sara. När hon frågar om dottern som hjälper till att plocka bort från borden, ska skrivas in i personalliggaren blir Skatteverkets svar att ja, annars blir det böter på 15000 kr

Våra barn växte upp på gästgivargården. De fick tidigt lära sig vi föräldrar jobbade när alla andra var lediga, så ville man få skjuts till stranden så var de snabba att hjälpa till med både disk och gräsklippning. Att registrera barnen för att undvika att åka på dryga böter är skrämmande och integritetskränkande. Idag när de kommer och hälsar på så kommer de gärna in och tar en kopp kaffe. En kontroll från Skatteverket här skulle generera en bot på 15000kr om de ej registrerats, eftersom de kan anses verksam.

De lyfter en kaffekanna innanför bardisken.

På vilket sätt kan detta kopplas till misstanke om skattefusk?

Socialdemokraterna skriver: Det är Skatteverket som tolkar lagstiftningen men det är inte riksdagens intention att en åttaåring som ombetts gå ut med soporna ska antecknas i personalliggaren.”

Skatteverkets hemsida säger: ”Vilka omständigheter som är avgörande för om en person ska anses verksam eller inte får avgöras i det enskilda fallet”

När är man verksam?

När är ett barn vara verksamt?

Hur långt borta får en närliggande byggnad vara?

Hur långt är ett kortare ärende?

Hur nära ligger närmsta butik?

Hur ni i den här salen definierar ovanstående betyder ingenting då tolkningarna är lika många och godtyckliga som antalet kontrollanter i det här landet.

Politiker och myndighet har olika uppfattning om samma fråga och ger olika svar.

Om inte ni vet, hur ska vi kunna göra rätt?

De konsekvensanalyser som finns tar upp de administrativa kostnaderna för företagen, mestadels den minut det tar att registrera sig. Var finns den del där man utvärderar och tar i beaktning företagets utveckling och livskraft när regelbördan blir större? Det bortser man helt från. För oss handlar det inte om tiden det tar utan om de orimligt höga straffen om vi glömmer men som ej kopplas till misstanke om skattefusk, det handlar om vår integritet och den rättsosäkerhet som skapas.

Småföretagens regelverk är samma som de stora företagens som har avdelningar för allt. Jag själv är alla dessa avdelningar och ska kunna alla regler. Det är ledsamt när företagare känner sig så tyngda av det enorma regelverk vi har att de är beredda att lägga ner sin verksamhet. Rädslan att aldrig kunna göra rätt, men väldigt lätt att göra fel, övervinner drömmen om företagandet.

Jag hade önskat att myndigheter och politiker hade kommit längre när det gäller attityder mot företagare och i arbetet med regelförenklingar, vi är inte en homogen grupp som alla fuskar och sysslar med kriminell verksamhet, vi är en resurs.

Strategin att jaga ett fåtal fuskande näringsidkare ställer till ett helvete för resten av Företagssverige så jag uppmanar er att:

  • Genast slopa kravet på att företagsledaren och dess familj ska registreras i personalliggare.
  • Skapa ett effektivt och träffsäkert verktyg mot svart arbetskraft
  • Jaga de kriminella och oseriösa och sluta med häxjakten mot landets småföretagare
  • Öka arbetet med regelförenkling och gör det möjligt att göra rätt

Hur man kan välja att utöka en lag som siktar så fel och träffar så snett är obegripligt. ”