Gästgivardagboken tisdag 11 juli

Dag 5 En företagares veckodagbok

07.30 Ärligt talat så vill inte kroppen stiga upp inte huvudet heller. Höfterna gör ont efter många långa dagar på stående fot i köket, axlarna och armarna värker från köksarbetet. Ögonen tycks inte bli fria från sömngruset idag. Men frukost ska fram. Möter Johan i köket. Vi konstaterar att vi borde försöka få varsin sovmorgon var i iallafall,

08.00 Alla vill ha frukost samtidigt idag, det blir till att börja med alltid lite huggsexa då, men det brukar lugna sig när gästerna har fått sin frukost och sitt kaffe. Jag tar min frukost, går som vanligt in till hunden och vi går och öppnar i växthuset. Skriver ett par fakturor, svarar på mailen.

09.30 Det gick inte längre. Jag la mig på sängen bredvid en snusande hund med altandörrarna vidöppna. Fick känslan av när jag var liten och vi var på tältsemester på en campingplats. Lite dovt surr från människor runtomkring, nån bildörr som stängs, nån bil som försvinner iväg, fåglar, nåt barn som hoppar i gruset, vinden som sveper in genom altandörren. Somnade på stört.

10.00 Vaknade med ett ryck då jag hör lastbilen svänga in på gården. Leverans från Martin & Servera. Mycket bröd, mjölk, ost, skinka, juice, kolonialvaror att lasta in och paketera om.

11.00 Brödbakning nödvändigt idag också. Nästan allt gick åt igår så jag sätter en deg med timjan- citronbröd. Går ner i landet och plockar in lök, sallat, mangold och rädisor. Kökskläderna åker på och arbetet sätter igång. Det blir ett kökspass på 11 timmar idag också.

16.00 Dagpersonalen går hem och kvällspersonalen kommer. Johan och jag kör dubbelpass som vanligt. M kommer in och jobbar för jag inser att jag inte grejar kvällens bokningar själv. Det knackar på köksdörren. Jag tror genast att det är en gäst som gått fel men tur var väl det att det var grannen. Hyfsat stressad uppsyn, typ Patsy & Edina helt hysterisk varning, när man öppnar dörren kanske funkar på grannen, men jag hade nog skrämt iväg gästerna. Hon vill ha mathjälp med katterna när de åker bort. Kanske jag stannar med kissarna, det skulle var lagom fridfullt ett tag! Swedish Fika klart, i baren roddar de med öl, vi har provning med lokala bryggaren Hönsinge Hantverksbryggeri och sen ska ALLA äta….

17.00 Ja, men då kör vi igen då! Ölprovningen blir fullsatt och restaurangen likaså. Jag är lite nervös att grissidan inte ska räcka ikväll. Jag trodde jag skulle få leverans från Karlsfält idag, men eftersom tisdag inte är onsdag så kommer det imorgon.

19959130_10156159283240021_1232887580813875688_n

Jag hinner faktiskt svara på några mail innan matgästerna börjar droppa in men sen är det fullt fokus på mat. Jäklar vad det går bra idag! Det tar ett tag innan man hittar samarbetsformer med ny personal men ikväll flöt det riktigt bra, även med E som också börjar finna en plats. Men har man världens bästa personal så har man!

21.45 Jag är helt slut. Kramp i ryggen! Har du haft det nån gång? Hoppas du slipper iallafall. Att-Göra-Listan är klar för morgondagen och den blev lång då vi länsade kylarna idag också. Grissidan räckte så när som på 2 portioner! Jag bara MÅSTE göra pappersjobbet imorgon, löner, bokföring, fakturor, pricka, statistik till SCB. Imorgon ska jag åter försöka mig på konsten att göra 5 timmars pappersjobb på 2 timmar.

Dagens provocerande: Mikael Damberg skriver på twitter ”Vaknade till nyhet att turismen fortsätter växa och skapa jobb i hela Sverige. Regeringens satsning på att marknadsföra Sv mer ger resultat.” 

Regeringen tillskriver alltså sig själva för att turismen växer. Inte ett ord om alla de turistföretagare som sliter häcken av sig så här års! Jag blir så provocerad! Jag skickade honom min blogg som svar.

Tack för idag, dag 16 av 56 i detta arbetspass.

Läs om varför jag skriver denna dagbok
Dag 1 En företagares veckodagbok
Dag 2 En företagares veckodagbok
Dag 3 En företagares veckodagbok
Dag 4 En företagares veckodagbok

Det är inte lika enkelt att skapa vinst!

2017 går jag in på mitt 23:e år som företagare och det har ju varit en fantastisk tid på många sätt. Det val jag gjorde den där dagen när chefen på det stora företaget undervärderade min kompetens och erbjöd mig ett jobb långt under vad min erfarenhet och kompetens kunde erbjuda. För att jag hade småbarn hemma som kunde bli sjuka. Ja, det kunde de ju, men de har ju en pappa också. Det örat lyssnade inte den mannen på. Då startade jag eget företag just för att ingen skulle bedöma min kompetens utifrån hur gamla och ev sjuka mina barn var.

Det finns en frihet med att vara sin egen chef, friheten att själv bestämma riktning och färdsätt, friheten att själv bestämma vem man vill arbeta med, vilka kunder man riktar sig till, vilken kompetens som ska tillföras i företaget. Det är fantastiskt att få möjlighet att bygga upp något från noll till en verksamhet som äntligen kan generera en vettig lön även till mig.

Det finns också en stor osäkerhet med att vara företagare och det handlar inte minst om politiken som ändrar spelregler med kort varsel. Jag minns en vän vi har som köpte en 10-årskalender för att kunna planera många år framåt. Det kan man inte som småföretagare då förutsättningarna gör att jag måste rita om kartan med jämna mellanrum. Som tur är så finns det idag digitala kalendrar där det är enkelt att sudda och skriva nytt, tack vare något innovativt företag ju!

Vadå spelregler? ”Du har ju själv valt att vara företagare” hör jag ofta, men ärligt talat inte lika ofta nu som för ett antal år sedan då ingen pratade om oss. Vi fanns ju liksom bara, drev våra företag, anställde folk, betalade skatter, arbetsgivaravgifter, moms, kontrollavgifter, tillsynsavgifter, exporterade och importerade, tillverkade tjänster och produkter och inte minst tog vara på nya idéer. Vi rullade vårt land framåt, men mycket i det tysta. Något har hänt, vi är inte så tysta längre, vi syns och hörs i debatterna, vi vågar kliva fram och ta ställning för att vi ska få ett företagsklimat som gör det möjligt att utveckla våra företag vilket i sin tur gör att du som inte driver företag har större möjlighet att finna ett jobb och har möjlighet att i flera branscher välja arbetsgivare. För det går liksom hand i hand. Du har väl inte undgått siffran 4 av 5 jobb skapas i småföretagen.

Det har inte vår nuvarande S/Mp styrda regering förstått. Med stort inflytande av vänsterpartiet så stormar de socialistiska värderingarna in över Sverige, där vi företagare inte skall ta plats, vi giriga företagare ska förintas genom att förutsättningar för privat företagande skall göra det mycket svårt att fortsätta att utveckla våra verksamheter. Jag tänker även på dig som är anställd i dessa privata verksamheter, hur känner du dig när regeringen spottar på det jobb du utför för att du själv valt arbetsgivare? Idag vill regeringen strypa välskötta företag som med samma peng som de offentliga verksamheterna får visar på tillväxt, vinst, kundnöjdhet och ett mycket stort antal anställda som själva har valt sin arbetsgivare. Vi har under senare år gått igenom smutskastningskampanjer om bl a restaurangmoms, arbetsgivaravgifter, vinster i välfärd, RUT och ROT där man gör allt för att förvrida sanningen i utredning efter utredning där företagare framstår som lögnare och giriga människor utan empati och kompetens. Det är inte att skapa ett gott företagsklimat, det är att sänka sig till en sandlådenivå där man med mörkröda spadar skyfflar undan innovativa entreprenörers företagsidéer och glädje att skapa lönsamma och växande företag. För som rubriken i dagens SVD  säger ”Vilken klåpare som helst kan göra förlust” så är det verkligen inte lika enkelt att skapa vinst. Det kräver hårt arbete, långsiktig planering och mål!

Vårt land måste bereda plats för ännu fler företagare som satsar sin tid, idérikedom och egna pengar i välskötta, vinstskapande, jobbskapande verksamheter, det är dags att våga satsa!

Tack för alla jävla klappar

Uppesittarkvällar i de svenska hemmen, klappar slås in, julmaten fixas och granen kläs. Barnen är förväntansfulla inför tomtens ankomst. Många barn tror på tomten. Jag har också börjat tro på tomten.

Jag brukar titta tillbaka till året som gått, reflektera över saker som hänt. 2015 har varit turbulent på många sätt men också så har året varit ett oroligt år i många avseenden.

De här raderna riktar jag som ett ”tack för alla jävla klappar” till en regering som har varit historiens mest osynliga och överraskande med nya bud titt som tätt. Leda landet. Smaka på den. Det är stort, det kräver kompetens, ödmjukhet, styrka och mod. Det kräver sannerligen en stor skopa av verklighet också, helst en verklighet som man själv levt. Det kräver att man skapar trovärdighet. Det har ni i den svenska regeringen misslyckats med totalt.

Flyktingfrågan har upptagit en stor del av händelserna detta år, det är självklart att det gör det när länder brinner och människor dödas. Vårt system sätts på prov, människor söker skydd, behöver mat, kläder och bostad. Människor söker asyl, vilket de har rätt att göra. Statsminister Löfven talar varmt om hur vi ska ta emot människor i nöd, här ska inga gränser att stängas. Det var bara 3 månader sedan. Att gå från det talet till att möta Sverigedemokraterna i deras största fråga – att stoppa invandringen till Sverige är en klapp som innehåller största sveket. En populistisk panikklapp. En panikklapp utan historisk avsändare, för historien har den svenska regeringen glömt och det nationalistiska partiet jublar. Skillnaderna mellan partierna suddas ut.

Vi klarar inte mer, vi går under, vi går sönder, vi behöver andrum. Så lät det för ett par veckor sedan när förslag om att stänga Öresundsbron och krav på giltig ID-handling för att få resa till Sverige lades fram. Det första blev inte av, tack o lov. Det andra blev av. Människor i nöd, på flykt, kommer att nekas resa till Sverige om de glömde sitt ID-kort i sitt bombade hus. De nekas därför att regeringen vill minska strömmen av asylsökande människor i nöd för vi har inte råd. Idag är svensk ekonomi urstark, går lika bra och snabbt som en nyproducerad Tesla, enligt finansminister Magda. Krisen fick därmed ett snabbt slut.

Men hur blir det efter den 1 januari? Då kommer Sverige även att styras med regeringens budget, SJ-tågen över Öresund slutar att gå, gränsöverskridanden jobb och företagande blir till en daglig kamp, ID-kraven är ett faktum, arbetsgivaravgifterna för unga höjs ännu mer och trösklarna att komma in på arbetsmarknaden blir högre, bensinskatten blir ännu högre men även skatten på etanol chockhöjs, energiskatten höjs, RUT och ROT får sig en käftsmäll, så även pensionärerna som vill jobba och löntagare som fått mer i plånboken får mindre jobbskatteavdrag. Listan kan göras lång på åtgärder som är direkt jobbfientliga, företagarfientliga och integrationsfientliga. Ja, rent av tillväxtfientliga. Detta måste vara jordens största skatteparadis!

Om jag får önska, är det nu som verkligheten kommer ikapp, den verklighet som regeringen med dess politik inte har en aning om. Är det nu ni kommer ifatt verkligheten att det inte är ni i regeringskansliet som skapar jobben? Era traineejobb som ni skröt om blev ju bara några stycken, inte 32000 som ni lovat. Är det nu verkligheten skakar om er och ni inser att jösses, vi har ju 1 miljon företag i Sverige, kanske de har jobb? Är det nu ni inser att panikpolitik och bidragspolitk inte skapar jobb, det är förutsättningarna för företagen som skapar jobb? Är det nu ni inser att integration kan fungera om trösklar till arbetsmarknaden sänks, och företagen engageras utan att skattas ihjäl? Är det nu ni inser att era klappar till Sverige är ett stort paket lögner och reformer som enbart skapar murar och trösklar?

Jag tror inte att ni inser det, jag tror mer på tomten.
Jag tror att det är nu Sverige stannar, går sönder, går under.

 

När politikens ideologi tar sönder ett land

Det bubblar så mycket i mig nu att jag får hejda mig när jag skriver. Bubblet består mest av en blandning av ilska över okunskap som får lov att styra människors liv och en sorgsenhet över att det som drivna människor byggt upp rivs i bitar sakta men säkert, dag för dag. Låter negativt. Och det är det.

Den nya regeringen deklarerade att det är en feministisk regering och jag kan förstå varför de så snart gör ett slag för kvotering av bolagsstyrelser. Det är ju annars så att ju fler kvinnor som driver företag och tar ledande poster i näringslivet på så vis, desto fler kommer in i styrelserna i vårt näringsliv, ganska självklar utveckling. Att då kräva kvotering är förståeligt när man stryper möjligheten för många kvinnor att driva sitt företag vidare, då kommer de ju aldrig in i styrelsen på naturligt sätt. På vilket sätt blir en styrelse jämställd p g a vad jag har innanför underkläderna? Om jag hela tiden som kvinna får dörrar smällda i ansiktet när jag vill skapa lönsamma företag utifrån att det finns ett behov i vårt samhälle så uteblir den önskade kompetensen.

Våra ministrar och regering ska självklart granskas, så har man gjort i alla tider och en del har fått avgå för obetalda licensavgifter och en del kan både elda med dieselolja, måla med giftig färg och hälla tvättvatten direkt i sjön – och skylla på andra. Det är inte miljöministerns fel,  det är en medelålders vit mans fel. Alltihopa. Går det bra att bygga medborgarnas miljömoral på det viset, genom att skylla på andra?

Skoltrötta ungdomar ska piskas in i mer skola. Tvånget blir obligatoriskt och kanske att Fridolin kan lösa skolans problem på det sättet. Fridolin lovade 100 dagar. Det är 96 kvar så vi väntar alla med spänning på skolrevolutionen. Javisst, ja. Det fria skolvalet nedmonterar vi så ungdomarna slipper välja gymnasie också, de är ju ändå så trötta, det valet görs av kommunens tjänsteman med en passare som ritar ringar på kartan och skolan väljs utifrån bostadadress. Hur tänkte ni att det skulle minska segregationen?

Ungdomsarbetslösheten var de rödgrönas stora valfråga och då gör man det 40 000 kr dyrare per år att anställa en ungdom. Den ologiska ekvationen är obegriplig. Eller inte så obegripligt, kontrollen blir fenomenal om ungdomar går på av regeringen utsedda bidragsjobb.

1,2 miljoner människor får en marginalskatt på över 52%, en söt liten nyhet såhär en vanlig tisdag i rödröda Sverige. Av skattemoral kan vi väl inte förvänta oss mycket av medborgarna, när minister Wallström väljer att ta ut 30 miljoner skattefritt. Hon gillar att sticka ut kanske, eftersom övriga i kollegorna gänget valde en schysstare väg. Vad får människor att fuska? Jo, när man inte klarar av det man är ålagd att göra. Så grattis Sverige, vi återgår till skattefuskande och svartjobb. Det blir billigast så och där kan Löfven stå med sin långnäsa när han tittar i pengapåsen för välfärden. Den blir inte fullare.

Det grymmaste är dock ändå Sjöstedt som gråter av lycka i direktsänding när han lyckas knyta knutar i magen på välfärdsentreprenörerna som ser sina livsverk nedmonteras. Det känns så enkelt att stå i TV som politiker och med enbart ideologiska fraser och utan någon redovisad konsekvensanalys bara lägga krokben för hundratusentals företagare som satsat tid, kunskap och kapital på något som ger andra människor välfärd och kunskap men också tillväxt och jobb till samhället. Den presskonferensen får mig att må illa, den skadeglädjen som lyser ut Sjöstedt är kränkande. Bara för att en del inte skött sig. Det blir normen. Vilken stolthet känner Sjöstedt nu då? Jag undrar om inte stoltheten hade varit mer av värde om Sjöstedt frågat de välskötta privata aktörerna hur de lyckas så bra i sina verksamheter med samma pengar som de offentliga får, att lära av de som lyckas. Men det tillhör väl inte en vänsterpolitker att närma sig en företagare och be om råd. För företagare är onödiga, de tjänar pengar.

Regeringens förslag innebär då alltså att välfärdsföretag och friskolor ska drivas som hobbyföretag, för om man läser vad Skatteverket skriver så är det vad man har att välja på om vinstsyftet ska bort, likaså varaktigheten blir ju tveksam i dessa hobbyföretag.

”När det gäller verksamhet som bedrivs av en fysisk person ska tre villkor vara uppfyllda för att det ska vara näringsverksamhet. Villkoren är
•självständighet
•vinstsyfte
•varaktighet.
Om något av dessa villkor inte är uppfyllt är det i stället vanligen fråga om inkomst av tjänst i form av uppdragsinkomster eller hobby. När Skatteverket bedömer om den verksamhet du bedriver är näringsverksamhet prövas alla villkor tillsammans.”

Momsen på restaurangmat kvarstår och jag hoppas att Sjöstedt och Löfven kvider av att behöva se detta hända, att behöva behålla en av de bra reformerna som alliansen införde. Jag hoppas verkligen de någon gång inser att deras kvidande räddar jobb och småföretag, inte minst på landsbygden. Förstår att det är svårt nu, eftersom landsbygden inte finns.

Nedmonteringsjakten med Löfven, Romson, Fridolin med hjälp av Sjöstedt börjar i rask takt och frågan är hur mycket byten som hinner fällas  innan vi har ett nytt val. Bubblet i mig kvarstår, sorgsenheten likaså.