När vi äntligen har pengarna så finns inte kompetensen

Gästgivardagboken måndag 7 aug – En företagares vardag och verklighet

Jag hinner inte delge er varje dag längre, vi har så mycket att göra att varje ledig stund går åt till att vila. Kroppen och huvudet har gått på högvarv i kanske något för många och framförallt långa dagar. Men det finns lite ironi i det hela.

Vår 15:e säsong som ägare av en av Skånes äldsta gästgivaregårdar är vi inne i nu. Det har varit en resa som har krävt blod, svett, tårar och kronor. Vi köpte en mycket sliten gammal gård som hade standard av ett enklare vandrarhem, ryktet var uselt och traditionen av skräpmat och ölpump var ett faktum vi blev varse, myndigheternas krav har från köpedagen varit tuffa och mycket varierande. Blandat med egna önskemål om att göra om och göra bättre tillsammans med myndigheters krav har varit en lång balansgång för att få ekonomin att hamna rätt. Det har verkligen inte varit en dans på rosor. De höga lönekostnaderna för att anställa har satt sina gränser vilket naturligtvis resulterat i att vi själva gjort oerhört mycket av det löpande jobbet själva. Personalen har jobbat under topparna.

I år ser det då annorlunda ut. När vi äntligen efter 15 år har en riktigt bra utveckling av både hotelldelen och restaurangdelen så hittar vi inte den kompetens som är nödvändig för att växla upp. Vi har ett stort problem i vår bransch och det är att det saknas kompetenta kockar till våra kök. Det kryllar av människor som söker jobb för att de gillar mat, men det är inte det som eftersöks. För att kunna växla upp hos oss behövs en till ”jag”, som kan planera, se framåt, ha idéer, kunskap, ta ansvar, delegera och inte minst ha en förmåga till logistik då det rullar på med beställningar. De personerna har vi inte haft lyckan att ha här i år. I år när vi har den ekonomiska möjligheten. Sånt moment 22 det blir.

Vi måste få igång fler utbildningar med kvalitet där näringslivet och skolor samarbetar och hittar de kravspecar som behövs. Vi behöver ha fler utbildningar som har bättre närkontakt med näringslivet i form av lärlingstid och någon form av gesällbrev där kunskaper i olika grader ska klaras för att få kalla sig kock. I annat fall är du köksbiträde. Vi behöver förbättra och snabba på valideringar av nyanlända människor i Sverige, där måste det ju finnas potential!

Sverige och inte minst Skåne är ett matland, där vi får mycket beröm för våra lokala anknytningar, vår hemlagade mat med smakupplevelser som fokus. Inte enbart magfyllnad. Vi kan inte slänga bort detta bara för att vi inte har utbildad personal utan måste anlita utbildade kockar från södra Europa.

Nu lämnar vår portugisiske kock oss nästa lördag och jag står helt utan annan lösning. Han har varit bra tillgång, men inte självgående. Behöver några års träning för att bli det. Arbetsförmedlingen ser inte heller någon lösning, de pratar bara rekrytering från södra Europa. Jag pusslar med timmar av andra kockar i området som har annan anställning, men det är ingen bra lösning när man vill växla upp.

Fattar ni ironin, när vi äntligen har möjligheten så finns inte kompetens att uppbringa? Nej, vi är definitivt inte ensamma om det här problemet så utbilda er till kockar, där finns det jobb!

Tack för idag, dag 44 av 69 i detta arbetspass.

 

Annonser

Hur säkrar vi kunskapskrav på yrkesutbildningarna?

Gästgivardagboken måndag 24 juli – En företagares vardag och verklighet

03.40 Sista gången jag tittar på klockan innan jag somnar. Så här blir jag när det är alldeles för mycket att göra. Tankar om hur det skulle rullat på bättre, det gick bra, men det kan alltid gå bättre. Jag missade att skriva lista på vad som ska göras i köket idag, vilket är dumt för då ligger jag bara och snurrar och funderar. Ryggen kunde vara i bättre skick.

07.30 Några timmars sömn. Jag orkar knappt stiga upp, men valet är enkelt för det finns inget. Jag skulle vilja ringa chefen och be att få komma några timmar senare, men jag vet att jag inte skulle godkänna det. Jag kan ju säga till chefen att jag är sjuk? Fast jag synar nog det….Så det är bara att pallra sig upp.

Som sagt så blev det lite länsat i kylarna igår, det innebär att göra om allt idag. Gnocchi med jordärtsskocka, alltså jättegott, men o så pilligt det är att hålla på med. Speciellt som det är vår storsäljare i år. Klockan två kommer förstärkning i köket och jag tar mig ner i landet för att plocka lök och ätbara blommor. Allt som växer ovan jord är ju verkligen välsköljt i år, det sköter himlen om så fint. Suck. Så här kommer en sommaräng i fullt solsken och full blom!

IMG_9957.JPG

16.00 Swedish Fika åker fram, incheckningarna startar och när jag tittar i bokningspärman så inser jag att kvällen är verkligen räddad. Helt fullbokat och dessutom fullbokad ölprovning med lokala Hönsinge hantverksbryggeri.

22.30 Om jag var slut igår så är det ingenting mot idag. Två femtontimmarspass med 4 timmars sömn emellan och på 30:e dagen nonstop. Är det värt allt detta? Hur orkar man? Ärligt? Ibland gör man inte det, ibland brister det. Det gjorde det ikväll när jag städat ur köket och allt var undanplockat. Det bara brast. Det kom några tårar.

Hur tar man sig vidare när det brister och orken sinar? Jag går in och läser i vår gästbok, det brukar vara en lisa för själen. Idag har vi även fått många fina recensioner både på Google, FB och booking.com. Då kan det kännas värt.

23.30 Det kommer en dag imorgon också, en likadan som idag. Så jag hoppas John Blund är snäll och fixar natten.

Dagens fundering: Vi söker som sagt efter en kock till fr o m september och t o m december, kort period, jag vet men så är det nu. Jag är allvarligt oroad över den kompetens- och arbetskraftsbrist som råder inom yrket. Många har kökspersonal från Spanien och Portugal idag. Jag är än mer oroad över kvalitén på de grundläggande yrkesutbildningarna. Yrkesutbildningar måste säkras med kvalitet och kunskapskrav utifrån branschernas behov. Det räcker inte att gå ut med godkänt från en restaurangutbildning på gymnasienivå om man inte vet vad en vinaigrette är, hur man lagar en sås, skillnad på rädisa och rättika eller vad en 1-2-3 lag tillagas. Kravet på den nivån måste vara att baskunskaper i alla moment klaras, både teoretiskt och praktiskt. Allt annat är att lura både elever och framtida arbetsgivare. Hur ska vi lösa detta? Det är bråttom nu.

Tack för idag, dag 30 av 69 i detta arbetspass.